Covid-19-pandemin har drabbat världens fattiga och redan utsatta arbetstagare värre än befarat. Över 500 miljoner heltidsjobb har förvunnit runt om i världen under pandemins första månader, enligt FN:s arbetslivsorgan ILO.
Covid-19-pandemin har påverkat och förändrat arbetsmarknaden i världen på många sätt. I somras räknade International Labour Organization, ILO, med att 400 miljoner jobb skulle försvinna globalt men nu vuxit till över 500 miljoner heltidsjobb med förlorade inkomster motsvarande minst 31 000 miljarder kronor.
Stora utmaningar i Afrika
Redan före pandemin var det välkänt att klimatkrisen, demografiska förändringar, robotisering och digitalisering har stora effekter på arbetsmarknaderna globalt. Fackens organisation för internationellt utvecklingssamarbete, Union to Union, jobbar världen över med fackliga partner för demokrati och schyssta arbetsvillkor för arbetstagare i låg- och medelinkomstländer. I Afrika, söder om Sahara, råder särskilt stora utmaningar, enligt Tendai Makanza, regional samordnare för det globala industrifacket IndustriAll.
– När samhällena stängde ner var det oerhört svårt att arbeta hemifrån på grund av bristande infrastruktur i regionen. Många arbetstagare i exempelvis gruvnäringen kallades också snabbt tillbaka till arbetet, trots att det saknades skyddsutrustning och åtgärder för att skydda dem från smitta. Bristen på sociala skyddsnät har kastat många av arbetstagarna i industrisektorn ner i fattigdom, säger Tendai Makanza.
Enligt Tendai Makanza har fackföreningarna endast ett begränsat utrymme att verka för en förändring.
– Många regeringar i regionen har inte konsulterat fackföreningarna om hur konsekvenserna av pandemin ska hanteras. Fackföreningarna drabbades också av nedstängningarna och deras möjlighet att organisera arbetstagare begränsades. Detta skedde i en tid när kränkningar av arbetstagares rättigheter ökade. Kränkningarna påstods vara nödvändiga för att begränsa smittspridningen.
I Afrika söder om Sahara växer befolkningen till 1,7 miljarder år 2040, vilket är nästan en fördubbling jämfört med i dag. Efterfrågan på meningsfull och hållbar sysselsättning är stor och fortsätter att öka.
Svårt för arbetstagare i Uganda
Enligt Adwoa Sakyi, samordnare för IUF, det globala facket för arbetstagare inom livsmedels-, jordbruks-, hotell- och restaurangbranschen, förlorade arbetstagare i den informella ekonomin i Uganda sin försörjning när samhället stängde ner i våras.
– Människor kan inte arbeta när samhällena stänger ner. Då får de ingen inkomst och har inte pengar till mat.
Anställda utan rättigheter
Digitalisering och automatisering riskerar att göra människor arbetslösa, och spä på ojämlikheter. Den snabbt framväxande gig-ekonomin i Afrika, och så kallade app-baserade jobb, riskerar också att låsa fast arbetstagare i den informella ekonomin – utan rättigheter, anställningsförmåner och sociala skyddsnät.
Även den nödvändiga omställningen för att göra ekonomier mer hållbara och fossilfria får stora effekter för jobben. Konsekvenserna för arbetstagarna och deras barn och familjer är med andra ord omfattande. I synnerhet om människor inte får eller kan göra sina röster hörda i besluten om jobb och framtid– eller får sina mänskliga rättigheter respekterade.
Rättvis politik har tydlig effekt
Erfarenheterna av detta mycket speciella år har visat att de negativa effekterna av pandemin är mindre i länder där arbetstagare och deras representanter är med och utformar åtgärder för att möta krisen. En färsk rapport från statsminister Stefan Löfvens initiativ Global Deal, Social Dialogue, Skills and COVID-19, belyser hur viktigt samarbetet mellan arbetsmarknadens parter är.
Många av insatserna som gjorts för att skydda arbetstagare inkluderar olika typer av socialförsäkringar och program för att skapa jobb. Här finns många lärdomar att dra för att kunna hantera de parallella kriser som världens arbetstagare står inför.
Men flera låg- och medelinkomstländer har inte råd att finansiera allt på egen hand. För att lyckas vända megatrenderna till något positivt krävs därför ett starkt stöd genom biståndet.
En av dem som redan märkt av framtida utmaningar och klimatkrisens effekter på arbetsmiljö och villkor är Damaris Muhika, handläggare på den fackliga centralorganisationen COTU-K i Kenya.
– Vi behöver stöd från våra internationella utvecklingspartner för att skapa uppmärksamhet för sambandet mellan klimatförändringar, arbetarskydd och inkomstförlust, säger hon.
Rapport: A Changing World of Work
I oktober i år lanserade Union to Union rapporten A Changing World of Work – what does it mean for international development cooperation? Rapporten beskriver utmaningarna på framtidens arbetsmarknad i låg- och medelinkomstländer och ger rekommendationer för hur de kan hanteras. I november lanseras även ytterligare en rapport om en rättvis klimatomställning: ”Just Transition in the international development cooperation context”.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se