Bolivia pausar beslut om litiumutvinning värd 2 miljarder dollar

Kontrakten har väckt en vild debatt i Bolivia. I veckan meddelade därför parlamentets underhus, Cámara de Diputados, att de ämnar avvakta sitt godkännande av kontrakten tills att processen med ”socialisering” är fullbordad. Beslutet följer högljudd kritik som riktats mot kontrakten och, inte minst, vad som anses vara en bristande socialiseringsprocess.  

Socialisering är en samrådsprocess som syftar till att ge civilbefolkningen och andra intressenter möjlighet till insyn och återkoppling på projekten. Det handlar om två olika kontrakten, tillsammans värda cirka 2 miljarder amerikanska dollar, som skulle ge Kina respektive Ryssland möjlighet att investera i utvinningen av Bolivias litiumresurser.  

– Regeringen använder argumentet att ”det är nu eller aldrig” när det gäller att börja exploatera litium, trots att de har haft fyra år på sig att ta fram mer genomtänkta förslag och kontrakt som kunde ha diskuterats och socialiserats, berättar Sebastian Caballero Paz, programhandläggare och ansvarig för klimat och miljö vid Union to Union.  

Bolivia har världens största litiumreserver, och uppskattas tillsammans med Chile och Argentina vara hem för hälften av världens litiumtillgångar enlig U.S. Geological Survey. Mineralet är en nyckelkomponent i bland annat elbilsbatterier och en värdefull tillgång för landet.

Utvinningen har länge varit relativt låg i Bolivia då investerare tvekat att etablera sig där på grund av det instabila ekonomiska och politiska läget. Senaste i juni 2024 skakades landet av ett misslyckat kuppförsök mot den sittande regeringen.   

Situationen i landet är komplex, understyker Caballero Paz, som själv kommer från Bolivia och även studerar effekterna av mineralutvinning i bolivianska Amazonas i sin doktorandtjänst vid Helsingfors universitet.  

Bolivia genomlider i dagsläget en ekonomisk kris, mycket på grund av att den viktiga exporten av naturgas har minskat. Läget har drastiskt försvagat stödet för den sittande regeringen. 

Förespråkarna för kontrakten med Kina och Ryssland menar att de kan finansiera utvinnandet av Bolivias resurser, och att de ska leda till ökad industrialisering och fler jobb. 

Kritikerna, som inkluderar både motståndare i civilbefolkningen och politiska representanter, pekar på att kontrakten ökar Kinas och Rysslands inflytande över den viktiga resursen. Dåliga arbetsvillkor och skador på miljön är ytterligare risker som framhållits. De vill se en lösning där tillgångar bättre gynnar Bolivia och dess befolkning. Caballero Paz berättar om situationen i Potosí, vilket är det område där litiumutvinningen kommer att ske.  

– Många människor i Potosí känner att regeringen utnyttjar sin makt och lämnar regionen utan naturresurser, med föroreningar och i fattigdom. 

Caballero Paz betonar att kontrakten förvisso ger regionen intäkter och royalties, men att både invånarna och de styrande i Potosí anser att dessa ersättningar är för låga. Enligt dem väger fördelarna inte upp de negativa konsekvenserna av litiumutvinningen. 

– Regeringar har baserat sina utvecklingsplaner på export av naturresurser. Idag ses litium som den nya ”mirakel-lösningen” för nationell utveckling, säger Caballero Paz. 

I augusti i år hålls både parlaments- och presidentval i Bolivia, Caballero Paz beskriver hur avgående regeringar historiskt sett har infört ”märkliga” och inte sällan ekonomiskt skadliga åtgärder i slutet av mandatperioden och att litiumkontrakten av många ses som en typisk sådan åtgärd.  

Latinamerika – en spelplan för USA:s och Kinas intressen 

Möjliga risker kopplade till Bolivias ekonomiska och politiska läge har inte stoppat Kina och Ryssland från att säkra ledande positioner i jakten på Bolivias litium. På senare tid har det även höjts röster i USA med ett ökat intresse för Bolivia och dess resurser.  

– Det är inte bara ryska och kinesiska företag som är intresserade av att investera i Bolivia. Vårt land är inte stängt för något företag, sa landets president Luis Arce i november 2024 till Reuters. 

Situationen i Bolivia är  heller inte unik. Fler länder i Latinamerika, exempelvis Panama, har blivit spelplan för kinesiska och amerikanska intressen och tvingas navigera mellan dessa spänningar. Caballero Paz reflekterar över situationen i sitt hemland. 

– Givet det nuvarande läget i landet är dess exploatering en nödvändighet, men frågan är: enligt vilka kriterier och under vilka regler? 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se