Klimattoppmötet COP25 har avslutats. Trots rekordlånga förhandlingar och uppskjuten deadline kunde inte en överenskommelse gällande artikel 6 i Parisavtalet antas. Istället skjuts förhandlingarna upp och mötets slogan “Time for action” läses med bitter ironi.
COP är ett årligt klimattoppmöte som består av de länder som skrivit under klimatkonventionen UNFCCC. I år hölls mötet i Madrid under namnet COP25 och förväntningarna på länderna som deltog var höga, framförallt gällande förhandlingarna om artikel 6 i Parisavtalet. Artikel 6 innefattar att länder ska samarbeta för att minska utsläppen både genom marknadsbaserat och icke-marknadsbaserat samarbete.
Den marknadsbaserade delen av samarbetet omfattar bland annat handel med utsläppsrätter och reglering av bokföringen av utsläpp. Tolkningen av begreppet miljöintegritet behövde även redas ut under klimatmötet. Länderna kunde inte komma överens om de olika delarna i artikel 6, vilket ledde till att dessa förhandlingar skjuts upp till nästa år ännu en gång.
Det råder ingen tvivel om att detta är viktiga förhandlingar som bör genomföras på ett korrekt sätt för att länder ska kunna enas och uppnå det globala målet nummer 13 – att bekämpa klimatförändringarna. Samtidigt är klimatläget mycket kritiskt. Mätningar från i förrgår, genomförda av National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), visar att koldioxidhalten i atmosfären i genomsnitt är 411,80 ppm (miljondelar). Detta är en genomsnittlig ökning med 2,1 ppm från förra året. Det är oroande siffror som lätt skapar en uppfattning om att länderna som skrivit under klimatkonventionen inte förstår brådskan med miljöproblemen.
Att Greta Thunberg får utmärkelsen “The Person of The Year” av tidningen Times samt att hon lyckats få en världsomfattande rörelse bakom sig visar på ett stort civilt engagemang i miljöfrågan. Kanske är det så att människorna utanför förhandlingsrummen har förstått innebörden av klimatförändringarna bättre än de som förhandlar utan att uppnå hållbara resultat.
De oavslutade förhandlingarna under COP25 innebär att världens länder sopar artikel 6 under mattan. Tiden räcker inte till – vi kan inte fortsätta skjuta upp viktiga beslut och hoppas på att miljöproblemen löser sig själva. Världens ledare behöver ta ansvar, vilket börjar med att kunna förhandla fram gemensamma lösningar till vår tids allra största utmaning.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
