Lokala aktörer arbetar bland annat med insamling av data. Det leder till en bättre uppskattning av hur många som lever med någon form av funktionsnedsättning. Foto: Oxfam East Africa/Flickr

Reportage

Lokala organisationer avgörande för att nå människor med funktionsnedsättningar

Samarbete och partnerskap med lokala organisationer är a och o när det kommer till att uppnå de globala målen som rör människor med funktionsnedsättningar. Cornilla von Plomgren på organisationen Sightsavers ger sin syn på hur vi kan skapa en inkluderande framtid för människor med funktionsnedsättningar i låg- och medelinkomstländer.

På måndagsmorgonen under Almedalsveckan 2019 är jag påväg till ett seminarium som ska handla om de globala målen och hur vi kan skapa en inkluderande framtid för människor med funktionsnedsättningar. Jag försöker lokalisera mig fram till platsen där seminariet ska äga rum samtidigt som jag funderar hur det skulle vara att själv leva med en funktionsnedsättning. Hur hade mina förutsättningar och möjligheter för ett självständigt liv sett ut? Hade jag fått den hjälp som jag hade behövt? Jag kommer fram till platsen och sätter mig ner i ett stort rum tillsammans med andra engagerade människor och väntar ivrigt på att seminariet ska börja.

Under seminariet diskuterar vi i publiken sinsemellan att människor som lever med någon form av funktionsnedsättning är bland de allra mest utsatta och marginaliserade människorna i världen. WHO och Världsbanken estimerar att över en miljard människor lever med någon form av funktionsnedsättning i världen och största delen av dem lever i låg- och medelinkomstländer, där de ofta nekas möjligheten till ett självständigt liv.

På seminariet deltar Cornilla von Plomgren, som är chef för den svenska verksamheten inom organisationen Sightsavers som kämpar mot blindhet och för lika rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Hon menar att det absolut centrala för att hjälpa människor med funktionsnedsättningar i låg- och medelinkomstländer är att samarbeta med lokala organisationer. Lokala aktörer arbetar bland annat med insamling av data. Det leder till en bättre uppskattning av hur många som lever med någon form av funktionsnedsättning och de vet bättre hur samarbetet bör utformas på bästa möjliga vis. Det är därmed via dessa organisationer som man kan nå ut till de mest marginaliserade människorna. Dessutom är samarbete med regeringar, företag och universitet i samarbetsländer en viktigt del av utvecklingssamarbetet, menar hon.

– Samarbete är kärnan i effektiva partnerskap som skapar förändring för människor med funktionsnedsättningar i låg- och medelinkomstländer, säger hon.

En negativ konsekvens som kan uppstå vid samarbete med lokala organisationer är att de lokala organisationerna hamnar i en beroendeställning till sin partnerorganisation. De lokala organisationerna förväntar sig att få hjälp, vilket kan riskera deras egna självständiga utveckling av verksamheten. Parterna kan ha olika synsätt på hur samarbetet mellan dem bör bedrivas på bästa sätt. Hur partnerskapet utformas är därmed avgörande för den lokala organisationens självständiga utveckling.

Åsnor hjälper barn i Etiopien

Ett av Cheshire Ethiopias rehabiliteringscentrum i Etiopien. Foto: Josefine Lundh

Ett exempel på en lokal organisation som har utvecklat sin verksamhet med hjälp av partnerskap är Cheshire Ethiopia (CE) i Etiopien. När jag arbetade som volontär på Cheshire Ethiopia fick jag själv bevittna det nödvändiga arbete som utförs av lokala organisationer. CE är en oberoende icke-statlig organisation som arbetar lokalt med att tillgodose fysisk rehabilitering till människor, främst barn, med olika funktionsnedsättningar. Deras vision är att människor med funktionsnedsättningar ska inkluderas i samhället. De vill också vara en institution som erbjuder förstklassig rehabilitering i Etiopien.

Tesfaye interagerar med en åsna – i rehabiliteringssyfte. Foto: Josefine Lundh

Ett program som CE arbetar med är ¨The Donkey Assisted Therapy (DAT) project¨, vilket är ett projekt som fokuserar på djurassisterad terapi. I Etiopien likställs människor med funktionsnedsättningar med åsnor, eftersom både åsnor och människor med funktionsnedsättningar betraktas vara längst ner på samhällsstegen. Men CE ser även åsnor som en viktig tillgång. Barnen som deltar i DAT får möjlighet att interagera med åsnor, vilket har lett till att barnen har förbättrat sina motoriska och sociala färdigheter samt ökat deras verbala kommunikation.

Eftersom det är stigmatiserande att ha en funktionsnedsättning i Etiopien kan det resultera i att barnen blir deprimerade, men åsneprogrammet DAT hjälper många barn att ta sig ur depressionen. Programmet skapar en känsla av inkludering, ökar barnens självkänsla och minskar känslan av isolering, ensamhet och ångest genom att ge dem en följeslagare.

Behöver prioritera människor med funktionsnedsättningar

Cornilla von Plomgren på Sightsavers är övertygad om att människor med funktionsnedsättningar kommer att kunna få fler rättigheter i världen. Detta mot bakgrund av att regeringar har prioriterat människor med funktionsnedsättningar i sitt utvecklingssamarbete och att företag har bidragit med finansiering och kunskaper. Mål nummer 4, 8, 10, 11 och 17 är några av de mål som specifikt tar upp människor med funktionsnedsättningar och dessa finns högre upp på agendan än tidigare. Och om biståndsaktörer samarbetar med lokala organisationer har vi en bättre chans att uppnå de globala målen till 2030.

Cornilla von Plomgren avslutar vårt samtal med att säga att den brittiska regeringen har valt att prioritera arbetet för människor med funktionsnedsättningar inom ramen för deras internationella utvecklingssamarbete och humanitära bistånd. Nu tycker hon att det är dags för Sverige att prioritera det i sitt internationella utvecklingsarbete och humanitära bistånd.

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt