Debatt

Alla biståndsutgifter ska vara spårbara

En ny rapport från organisationen Open Government Partnership visar att Sverige har gjort framsteg vad gäller insyn i biståndet, men att det fortfarande finns en rad brister. I synnerhet behövs bättre information om när, till vem och varför biståndsmedel har betalats ut. Regeringen måste också avsätta tillräckliga resurser för att garantera insyn i genomförande och uppföljning av politiken för global utveckling (PGU), skriver rapportförfattaren Alina Östling.

Open Government Partnership (OGP) är ett internationellt initiativ som främjar transparens, ansvarsutkrävande och medborgarinflytande med hjälp av ny teknologi. Antalet medlemmar i OGP har ökat från 8 till 75 länder sedan 2011. Medlemsländer måste göra konkreta åtaganden för ökad öppenhet inom den offentliga förvaltningen (ofta kallat ”open government”) – åtaganden som sedan utvärderas av oberoende forskare vartannat år. Den nyutkomna, slutgiltiga OGP-utvärderingen visar att Sverige, som annars går i bräschen för öppenhet och ansvarsskyldighet, brister när det gäller insyn i biståndet.

För att förbättra insynen i biståndet föreslår OGP-utvärderingen, i samstämmighet med flera svenska civilsamhällesorganisationer, några konkreta åtgärder. Regeringen behöver förbättra informationen om när, till vem och varför biståndsmedel har betalats ut, och vad resultatet blev – i synnerhet när det gäller kostnader för flyktingmottagande. Regeringen måste också kunna garantera insyn i genomförandet och uppföljningen av den svenska politiken för global utveckling (PGU), som innebär att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Tillräckliga medel och personalresurser måste avsättas för att genomföra PGU och aktivt involvera civilsamhälleorganisationer i uppföljningen av politiken.

Förbättra insynen från beslut till uppföljning

Globalt sett är Sverige ett toppresterande land när det gäller insyn i biståndsverksamhet. År 2016 hamnade Sverige på 9:e plats i Aid Transparency Index, som baseras på en omfattande genomgång av alla stora bilaterala och multilaterala givare. Men fortfarande kan både kvantiteten och kvaliteten av biståndsdata förbättras.

En av de viktigaste punkterna i Sveriges OGP-handlingsplan för år 2014-2016 handlade om att uppfylla åtagandena i transparensgarantin. Transparensgarantin är ett policydokument som antogs år 2010 och som innebär att all offentlig information om biståndet ska göras tillgänglig på webben. Informationen ska göra klart när, till vem och varför biståndsmedel har betalats ut, och vad resultatet blev. Men trots Sveriges framsteg är transparensgarantin inte fullt genomförd.

En stor del av biståndsutgifterna är fortfarande endast spårbara på allmän nivå, vilket innebär att biståndet inte kan följas genom hela kedjan av processer – från beslut och genomförande till uppföljning. Särskilt krävs det större öppenhet kring avräkningar för flyktingkostnader. För närvarande utgör flyktingkostnader en stor del av biståndsbudgeten och Sverige bör göra det möjligt för allmänheten att följa dessa kostnader på Openaid.se (en webbaserad informationstjänst om Sveriges bistånd). Enligt vissa aktörer i det civila samhället bör Sverige även åta sig att administrera flyktingkostnader separat från biståndsbudgeten.

Stärk dialogen med civilsamhället

I OGP-handlingsplanen satte Sverige också upp som mål att öka civilsamhällesorganisationers delaktighet i utvecklingen av biståndspolitiken, något som har varit bristfälligt under de senaste åren. En viktig milstolpe som nåddes var regeringens beslut om gemensamma åtaganden med svenska civilsamhällsorganisationer för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet. De gemensamma åtagandena ämnar tillvarata civilsamhällets roll och mervärde för att uppnå de övergripande biståndsmålen.

Vikten av åtagandena ligger framförallt i den process som gjorde att civilsamhällesorganisationerna och regeringen återfick förtroende för varandra och lyckades få fram ett resultat som var tillfredsställande för båda parter. Dialogen var öppen och interaktiv, och Utrikesdepartementet (UD) visade sitt engagemang genom att höga tjänstemän deltog. Men för att detta ska leda till ett förbättrat samarbete på lång sikt behöver regeringen avsätta mer resurser för åtagandenas genomförande och utvärdering, och integrera dessa i departementens kontinuerliga arbete.

Mer insyn i genomförandet av PGU

En annan positiv utveckling var skrivelsen om PGU som kom ut i maj 2016. Syftet med skrivelsen var att ge PGU en nystart genom en ambitionshöjning och ett kunskapslyft inom Regeringskansliet och myndigheter. Regeringen har formulerat konkreta mål för arbetet och har förtydligat ansvaret för genomförandet av PGU. En interdepartemental arbetsgrupp med PGU-ansvariga på enhetschefsnivå från samtliga departement har inrättats och alla departement har för första gången tagit fram interna handlingsplaner för arbetet med PGU kopplat till de Globala målen. Men fortfarande behöver regeringen göra processen för uppföljning av PGU:s genomförande mer transparent och öppen för delaktighet.

Intressenter från det civila samhället borde få tillgång till departementens handlingsplaner så att de kan följa upp och påverka PGU:s genomförande. Regeringen borde också aktivt involvera civilsamhälleorganisationer i uppföljningen av handlingsplanerna. Dessutom behöver regeringen, i enlighet med Statskontorets rapport från 2014, avsätta tillräckliga medel och personalresurser för att genomföra PGU, och ge i uppdrag åt en specifik institution/myndighet att handlägga och granska genomförandet.

Alina Östling

Den fullständiga OGP-utvärderingsrapporten kan laddas ner här: http://www.opengovpartnership.org/country/sweden/irm.

Alina Östling har tidigare skrivit ett inlägg på Biståndsdebatten.se om OGP:s halvtidsutvärdering (14 april, 2016): http://www.bistandsdebatten.se/exkldebattartiklar/forbattra-insynen-i-vapenexport-och-flyktingkostnader/#respond

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt