Den 13 november i år gick väljare i Somaliland till valurnorna för att rösta fram den nya presidenten. Oppositionspartiets kandidat Mohamed Abdullahi stod segrande. Att den somaliska utbrytarregionen inte blivit internationellt erkänd medför en rad begränsningar för territoriet som med sitt demokratiska styrsätt står i kontrast till Somalia.
När det efterlängtade valet i Somaliland hölls för drygt en månad sedan resulterade det i att Abdirahman Mohamed Abdullahi, kandidaten från oppositionspartiet Waddani fick strax över 60 procent av de registrerade rösterna och blev Somalilands nya president.
– Omröstningen och dess efterdyningar underströk Somalilands ställning som en konsoliderande demokrati med rykte om politisk stabilitet, påpekar analytikern Omar Mahmood i en text för International Crisis Group. Som också menar att den nationella valkommissionen och Högsta domstolen uppvisat starkt ledarskap och integritet under valprocessen.
Tidigare presidentens administration ska ha framgångsrikt hanterat logistiska utmaningar och avstått från att påverka omröstningen på ett oanständigt sätt, skriver han.
Medan valet i viss mån kan ses som en demokratisk framgång påpekar Mahmood även att Somaliland fortfarande präglas av förföljelse av kritiska röster och att klantillhörighet, snarare än politisk åskådning, ofta är avgörande för hur väljarna lägger sina röster.
En representativ demokrati i ett odemokratiskt land
Somaliland, som har omkring 6 miljoner invånare, utropade självständighet från Somalia 1991, men har fungerat som en oberoende stat i 83 år. Självständigheten är varken erkänd av Somalia eller av något annat land.
De senaste sju åren har president Muse Bihi Abdi suttit vid makten. Sedan självständigheten har Somaliland etablerat en egen valuta, en egen säkerhetsstyrka samt utvecklat en civil administration, som framförallt är centrerad kring huvudstaden Hargeisa.
Valet i Somaliland var det fjärde i ordningen där röstningen skedde i linje med principen om allmän rösträtt. Det vill säga att en röstberättigad person lägger en röst.
Politiska ledare i Somalia har länge utlovat att valen till deras parlamentet och lokala styren ska följa samma modell, men har än så länge inte levt upp till detta. Under nuvarande system i Somalia röstar klanrepresentanter på parlamentskandidaterna å sina klanmedlemmars vägnar. Regeringen i Mogadishu har dock lovat att 2025 års lokalval ska bli de första att tillämpa allmän rösträtt.
Somaliland har en unik version av flerpartisystemet, i vilket endast tre partier tillåts verka åt gången. Omröstningen om vilka tre partier som skulle få politisk licens, och därmed möjlighet att medverka inom Somalilands politik de närmaste 10 åren, blev försenade. Även det nyligen genomförda presidentvalet var försenat med två år.
Kontroverserna mellan det då styrande partiet och oppositionen har relaterats till bådas försök att kontrollera den politiska kalendern. Förseningarna resulterade i spänningar. I augusti 2023 ska fem personer ha avlidit efter en sammandrabbning mellan oppositionsdemonstranter och regeringsstyrkor enligt International Crisis Group.
Ett erkännande på gång?
Somalilands position invid Röda Havets mynning gör det till en strategiskt viktig plats.
I början av 2024 ingick Somaliland och det kustlösa Etiopien ett kontroversiellt avtal om etableringen av en etiopisk hamn utmed Adenviken, enligt rykten, i utbyte mot ett officiellt erkännande av Somaliland har spätt på regionala spänningar under 2024.
Somalia har i ett uttalande beskrivit avtalet som en aggressionshandling. I Somalias mening har Somaliland inte möjlighet att ingå sådana avtal, då hamnen, enligt dem, skulle ligga på somaliskt territorium. Den nytillträdda regeringen i Somaliland har lovat att arbeta för att avtalet ska genomföras.
Efter nära ett år av diplomatiska insatser och fördjupade spänningar, som inkluderat vapenleveranser från Egypten, har Etiopien och Somalia kommit överens om att samarbeta för att säkra Etiopien kommersiell åtkomst till det Röda havet. Därmed antas avtalet med Somaliland upprivet eller lagt på is.
Medan något etiopiskt erkännande av Somaliland inte är att vänta i närtid spekulerar en tidigare brittisk minister Sir Gavin Williamsson att USA:s nyvalde president Donald Trump kan komma att erkänna Somaliland som en självständig stat, skriver tidningen Independent.
Även Reuters och Aljazeera rapporterar att flera tjänstemän som arbetade med utrikespolitiken under Trumps tidigare mandatperiod i offentliga sammanhang ska ha uttryckt stöd för att erkänna Somaliland.
Svenska regeringar har inte visat några offentliga indikationer på att vilja erkänna Somaliland. Men i riksdagen har kristdemokraterna Ingemar Kihlström och Magnus Oscarsson i en motion från 2023 argumenterat för att Sverige bör erkänna territoriet som ett självständigt land.
– Somaliland omges av diktaturer, terrorister och pirater. Men mitt i mörkret har man grundat 1 237 grundskolor och över 30 universitet. Över en miljon flyktingar har återvandrat trots att landet är ett av världens fattigaste, skriver de.
Med en ny regering på plats står Somaliland står vid ett vägskäl där dess demokratiska framgångar och starka institutioner står i kontrast till utvecklingen i övriga Somalia. Debatten om ett officiellt erkännande lär därmed fortgå.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se