Österrikes beroende av Ryssland splittrar opinionen

Österrike har fortfarande starka ekonomiska band till Ryssland, till skillnad från många länder inom EU och Europa efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022. Landet importerar alltjämt stora mängder rysk gas, trots skarp kritik från bland annat EU-kommissionens representant i Wien.

Många österrikiska företag och banker, exempelvis Raiffeisen Bank, bedriver ännu sina verksamheter i Ryssland – och nästan två tredjedelar av 65 österrikiska företag verksamma i Ryssland tillfrågade av Kyiv School of Economics i januari 2023 hade inga planer på att lämna landet. Sedan 2014 är Ryssland också den näst största investeraren i Österrike, efter Tyskland.

Sedan den ryska invasionens början har Österrike importerat rysk gas för totalt cirka sju miljarder euro, en betydligt högre summa än den landet har spenderat på humanitärt bistånd till Ukraina. Men samtidigt som Österrike importerar från och vidhåller sina ekonomiska band till Ryssland, vilket delvis finansierar anfallskriget, har landet stöttat Ukraina genom att välkomna mer än 90 000 flyktingar hittills, ställa sig bakom europeiska sanktioner mot den ryska ledningen och kritisera Putin för att bryta mot internationella normer. 

Att landet är neutralt förklarar delvis dess agerande, men hur kommer det sig egentligen att Österrike och Ryssland har ett så starkt ekonomiskt förhållande? Vi tar det från början.

Bakgrunden till den österrikiska inställsamheten gentemot Ryssland går att finna i åren efter andra världskriget. Precis som Tyskland delades Österrike upp i fyra delar, som alla ockuperades av varsin segermakt – USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen. Denna ockupation varade för Österrikes del fram till 1955, då landet i utbyte mot en konstitutionellt förankrad militär neutralitet återfick sin självständighet. Detta innebar ett förbud mot militärallianser, att utländska trupper fick vara stationerade inom landet och interventioner i väpnade konflikter. Framförallt lämnades man i och med detta utbyte ifred av Moskva.

Redan 1968 hade Österrike insett fördelarna med dess nya status som ett neutralt land mitt i Europa, gränsande till järnridån. Landet utnyttjade positionen till fullo genom att handla med båda sidor under kalla kriget, trots att Sovjetunionen gång på gång krossade motståndet i grannländerna Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien.

Österrike ingick som första västeuropeiska land 1968 i ett långt avtal med Sovjet om import av naturgas. Uppfattningen att neutraliteten var det som räddade Österrike från att falla offer för det sovjetiska förtrycket, vilket landets grannar i öster gjort, accepterades av en stor del av befolkningen och vidhålls än i dag – 77 procent av de tillfrågade i en nyligen genomförd undersökning ville bibehålla landets neutralitet, kontra endast 17 procent som ville gå med i Nato. Under årtiondena som följde fortsatte Österrike att handla med och importera från Sovjet och senare Ryssland, vilket har byggt upp de nära relationer mellan länderna som än i dag är påtagliga.

Ukrainska Valeriia Ventskovska är 19 år och kom till Österrike från Kiev i mars 2022. Att komma till ett nytt land var svårt för både henne och hennes familj.

– Jag pratade absolut ingen tyska och endast lite engelska. Kriget traumatiserade mig djupt, och det tog ett tag för mig att bearbeta allt som hände. Men nu är det enklare, och jag förstår att Wien ger mig så många möjligheter som jag inte hade fått i Ukraina, även innan kriget.

Gitarren är hennes största passion. Hon har redan hittat jobb som lärare och övar inför antagningsprovet till Wiens prestigefulla musikhögskola, Universitet für Musik und darstellende Kunst. Hennes mamma har en väninna i Wien som hjälpte dem att hitta boende kort efter att kriget bröt ut. Hela Valeriia Ventskovskas familj är musiker och de flydde till Wien mycket på grund av de möjligheter för musiker som finns i staden. Hon är väldigt tacksam för den hjälp hon och hennes familj fått av de österrikiska myndigheterna med exempelvis boende, språkkurser och administration. Att Österrike har starka band till Ryssland och exempelvis fortsätter importera rysk gas är ingenting Valeriia Ventskovska tänker på så mycket.

– Jag vet att många ryssar också flyttat hit till Österrike, att de har stora problem i sitt land på grund av kriget, och jag pratar ofta om det med de ryssar jag känner här. Jag ser det inte som att Österrike direkt bidrar till finansieringen av kriget, säger hon.

Att Österrike fortfarande är neutralt och inte har gått med i någon militärallians till följd av kriget har hon inte heller något emot. Detta har exempelvis Sverige och Finland gjort, även om Sverige än väntar på sitt formella inträde i Nato.

– De hjälper oss ukrainare jättemycket på andra sätt. Så länge de gör det tycker jag inte att de behöver välja sida militärt i konflikten.

Importen av rysk gas har fluktuerat sedan invasionens start, men hållits på en relativt stabil nivå i jämförelse med andra europeiska länder, exempelvis Tyskland som sedan januari 2023 är helt oberoende av rysk energi. I september 2023 rapporterade den österrikiska regeringen att mängden importerad naturgas har minskat, men av den gas man importerar är den ryska andelen fortfarande så hög som 80 procent – samma andel som innan kriget bröt ut.

Även om regeringen i Wien vill minska Österrikes beroende av rysk gas går omställningen betydligt långsammare än hos grannarna i norr — delvis på grund av en infrastruktur som är beroende av gastransporterna från öst, delvis av politiska anledningar.

Hannah, som inte vill uppge sitt efternamn, blir förvånad av siffrorna. Hon menar att gasimporten inte har diskuterats så mycket i den offentliga debatten de senaste månaderna.

– Den österrikiska regeringen sa i början av kriget att man ville minska sitt beroende av rysk energi och att man skulle vidta åtgärder. Jag trodde att det hanterades bättre — att 80 procent av gasimporten fortfarande är från Ryssland är lätt chockerande.

Hannah är 25 år och läser en masterutbildning. Hon kommer från den västra delen av Österrike som gränsar till Liechtenstein, Schweiz och Tyskland.

– I den klimatkris vi befinner oss i blir denna fråga ännu mer aktuell — om vi ska växla till andra, mer hållbara, former av energi och hur vi kan uppnå det. Detta är ett ypperligt tillfälle, av flera anledningar, att förändra vår situation.

Angående gasimporten är hon helt övertygad om att den, om än indirekt, finansierar kriget, eftersom den är en stor inkomstkälla för den ryska staten. Gällande de österrikiska företag och banker som fortfarande verkar i Ryssland anser hon att regeringen skarpare borde markera mot deras handel, och betona att pengarna delvis kan gå till finansiering av kriget i Ukraina.

– Regeringen hade tydliga ståndpunkter, men deras handlingar har varit inkonsekventa, säger Hannah.

Hon betonar även att den militära neutralitet Österrike vidhåller inte hindrar landet från att uttrycka åsikter eller kritisera, utan endast förbjuder väpnad intervention, medlemskap i militärallianser och att utländska trupper får vara stationerade inom landet.

– Jag anser att Österrike bör förbli neutralt, då vi under historiens gång gjort stora misstag när vi följt efter andra länder i deras politiska och militära ambitioner. Men självklart ska vi fortsätta stötta Ukraina på de sätt vi kan, inom ramen för denna neutralitet.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se