Turkiets involvering i konflikter har trappats upp det senaste året. Samtidigt minskar det politiska utrymmet för kvinnors organisering och kvinnor fortsätter vara exkluderade från fredsprocesser. Civilsamhället höjer nu rösten för att FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet ska efterlevas i hela landet.
Den konfliktfyllda situationen i Turkiet har under hösten lyfts vid flertalet tillfällen. Landets långtgående konflikt med Grekland har återigen blossat upp efter att Turkiet letat olja och gas på grekiska territorier. I Nagorno-Karabach-konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien har Turkiet tydligt ställt sig bakom azerierna och utlovat fullt stöd till landet. Turkiet har dessutom en långtgående konflikt med den kurdiska befolkningen och har länge varit involverad i kriget i Syrien.
Trots att Turkiet sedan 2000 har genomgått en snabb ekonomisk och social utveckling med en stark kvinnorörelse så lyser kvinnorna fortfarande med sin frånvaro konflikthantering och fredsprocesser.
AGENDAN FÖR KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET BRISTER
Enligt en artikel publicerad av organisationen Kvinna till Kvinna tidigare under hösten brister den nuvarande agendan för kvinnor, fred och säkerhet, så kallad resolution 1325, i sin utformning. Särskilt svårt har det enligt samma artikel varit att åstadkomma framsteg vad gäller kvinnors deltagande i fredsprocesser. Ett av de länder som brustit i implementeringen av resolution 1325 är Turkiet. Enligt en rapport publicerad av organisationen Operation 1325 tidigare i höstas är kvinnor fortsatt marginaliserade i fredsprocesser i landet.
TURKIETS KVINNOR FORTSÄTTER VARA EXKLUDERADE
Utvecklingsmagasinet har tidigare skrivit om den utsatta situationen för kvinnorna i Turkiet. I och med det allt mer begränsade politiska utrymmet har kvinnors möjligheter att synas, höras och organiseras minskat radikalt. Under ett webbinarium anordnat av Operation 1325 tidigare i höstas, berättade Gülseren Onanç från den turkiska organisationen Turkish Equality, Justice, Women Platform, att kvinnorättsorganisationer har fått det allt svårare att verka i landet.
– Det konservativa partiet AKP försöker med olika medel att begränsa civilsamhället och aktörer som förespråkar jämställdhet och kvinnors rättigheter, säger Onanç.
Enligt The Kurdish Centre for Human Rights så greps och fängslades uppemot hundra kvinnorättsaktivister under månaderna juni och juli i år.
VAD KAN SVERIGE GÖRA?
Den svenska organisationen Operation 1325 har nu tillsammans med Turkish Equality, Justice, Women Platform tagit fram rekommendationer om hur Sverige kan bidra till implementeringen av resolution 1325 i Turkiet. Framförallt betonas att Sverige bör stötta kvinnors meningsfulla deltagande i fredsprocesser och konflikthantering, samt stötta och skydda kvinnorättsorganisationers möjlighet till organisering. Slutligen nämns vikten av att skydda och inkludera landets kvinnliga flyktingar. Riksdagsledamot Olle Thorell (S) instämmer att Sverige måste agera för att lyfta frågan.
– Sverige måste alltid inkludera frågan om mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i diskussionen om andra frågor i Turkiet. Sveriges feministiska utrikespolitik måste vara kärnan i allt. Det här är inte ett ”women’s issue only”. Vi män måste också visa att vi är engagerade i frågan, säger Thorell under Operation 1325:s webbinarium.
Onanç lyfter också behovet av internationellt stöd i kampen för kvinnors rättigheter och deltagande i fredsprocesser. Hon avslutar webbinariumet med en uppmaning till Sverige:
– Hjälp och stötta turkiska kvinnorättsaktivister och organisationer att höja sina röster!
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se