USA:s militär förbrukar lika mycket fossila bränslen som 140 länder tillsammans. Nedrustning är viktigt för både mänsklig och ekologisk säkerhet, skriver debattören Ida Arneson.

Debatt

Vi måste nedrusta – för mänsklig och ekologisk säkerhet

Krig och militärt våld innebär alltid mänskligt lidande och ekologisk skadegörelse. Att satsa på militär upprustning är därför helt fel väg att gå. Vår tid kräver istället en modig och radikal säkerhetspolitik, och framförallt nedrustningspolitik – för människors rätt till liv i fred, för jämlikhet och för klimatet.

Under oktober månad har vi sett flera militära insatser runt om i världen som lett till höga dödssiffror. I Chile har militären intagit gator och offentliga platser efter protester om den ekonomiska ojämlikhet som råder i landet. Demonstranter har beskjutits, många till döds. Tusentals människor har fängslats och skadats, varav ett par hundra barn.

Chiles institut för mänskliga rättigheter har rapporterat att militären begått sexuella övergrepp på kvinnor och flickor. Militären har också utövat trakasserier och godtyckliga bortföranden av fredliga demonstranter, förbipasserande och invånare i bostadsområden med lägre inkomster.

Ökat våld av militären sker också just nu i Syrien. Där pågår ett krig som fått ny intensitet genom Turkiets militäroffensiv mot Rojava. Flera hundra människor har dött sedan Turkiets invasion, däribland civila. Av de 1,7 miljoner människor som bor i nordöstra Syrien är 700 000 i nöd, och i behov av humanitärt bistånd enligt FN.

Hundratusentals människor har tvingats på flykt som en konsekvens av det ökade våldet. Samtidigt deporterar Turkiet under hot och tvång tillbaka flyktingar till Syrien, enligt rapporter från Amnesty. Turkiet utreds för flera folkrättsbrott som etnisk rensning, användning av kemiska vapen och avrättningar av civila. Samtidigt har Sverige exporterat vapen och krigsmateriel till Turkiet under många år. Att vapenexporten nu har stoppats var ett mycket efterlängtat beslut.

Det är när samhällen militariseras som militärt våld anses som ett legitimt medel för att bemöta konflikter och orättvisor. Chile och Syrien är tyvärr endast två exempel av flera platser där militärt våld ökar.

De militära utgifterna ökar

Vi lever i en tid av militär upprustning. År 2018 ökade de militära utgifterna till en kostnad av 1822 miljarder dollar (omkring 18 000 miljarder kronor). SIPRI rapporterade att utgifterna för 2018 var den högsta sedan år 1988, vilket är det år då data för första gången fanns tillgänglig från hela världen.

Pengar som spenderas på militära medel sker alltid på bekostnad av något annat – sjukvård, skola, att förebygga våld i nära relationer, mödravård, transvård och andra insatser som kan öka jämlikheten i samhället. Genom att omfördela resurser från vapenproduktion och militarism, utifrån en aktiv nedrustningspolitik, kan vi få mer jämlika samhällen.

Utgångspunkten måste alltid vara att stoppa och utrota grundorsakerna till krig. Hållbar fred bör definieras utifrån ett humanitärt nedrustningsperspektiv som sätter mänsklig säkerhet i fokus. Vidare bör även ekologisk säkerhet prioriteras i en definition av hållbar fred och nedrustning. Klimatkrisen är orsakad av mänsklig aktivitet och beror på våra utsläpp av växthusgaser. Något som är mindre uppmärksammat i media och den politiska debatten är just militärens destruktiva inverkan på klimat och miljö.

Militären bland de största utsläpparna

Den amerikanska militären är idag den institutionella aktör som förbrukar mest fossila bränslen i världen (hydrocarbons), visar ny forskning från Durham och Lancasters universitet (2019). Utsläppen motsvarar vad 140 länder förbrukar tillsammans.

Även den svenska militären har stora utsläpp som borde granskas mer kritiskt. Den svenska försvarsmakten förbrukar idag lika mycket fossila bränslen som en medelstor svensk stad. Men som Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) i Göteborg uppmärksammade tidigare i år i publikation Militarismen och Klimatet, har redovisningskraven för drivmedel sänkts sedan år 2015 för försvarsmakten och vi vet inte vad de egentliga utsläppen ligger på idag.

Det finns ingen tillgänglig data för hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av internationella övningar och vapentester i Sverige. IKFF Göteborg uppmärksammar att inför kommande miljöredovisningar ska militära koldioxidutsläpp inte redovisas alls. Försvarsmakten kan inte få stå över mänsklig säkerhet och klimatet. De måste inkluderas i en radikal samhällsomställning för att vi ska kunna nå målet på 1,5 grader.

Globalt sett drabbas vi olika mycket av ökad militarisering och upprustning, och vidare dess konsekvenser av mänsklig osäkerhet och ekologisk förstörelse. Majoriteten av de länder som idag befinner sig i krig eller konflikt är i det globala syd. Det är också dessa delar av världen som klimatförändringarna kommer slå allra hårdast mot. SIPRI har rapporterat att åtta av de tio länder som tar emot flest utsända i så kallade multilaterala fredsinsatser även är utsatta för hög risk för klimatförändringar.

När länder utsätts för militariserat våld och samtidigt för klimatförändringar är detta de största orsakerna till fattigdom, arbetslöshet och svält. Vi vet att kvinnor och barn är bland de mest sårbara grupperna i krig. Detsamma gäller vid klimatkatastrofer.

Byggandet av hållbar fred måste sträva mot jämlikhet och klimaträttvisa. Det är något som militär upprustning inte kan bidra med. Genom dialog, omfördelning av resurser och nedrustning kan vi däremot skapa mer fredliga samhällen.

Vi måste stoppa upprustningen nu, för Chile och för Syrien. Och för hela planeten.

Dela det här: