Vivian Ntih kom från Nigeria till Spanien för 20 år sedan. I UNDP:s rapport berättar hon att hon genomlevt ett helvete i Europa. Hennes döttrar, Mari Mensah Damson och Elizabeth, är födda i Spanien. Foto: UNDP

Debatt

Vi måste lyssna på de historier som migranterna bär

Varje år kommer hundratusentals migranter till Europa utan tillstånd. Alla bär de på viktiga historier om drivkrafter, rädslor och utveckling. Vår nya rapport visar bland annat att ”ingenting” hade kunnat stoppa de flesta av dem från att resa, skriver Achim Steiner på FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Nyligen skapade återigen en mänsklig tragedi nyhetsrubriker världen över. 39 personer hittades döda inne i en fraktcontainer på ett industriområde i Essex i England. 31 män och 8 kvinnor, vars identiteter för tillfället förblir anonyma. De engelska myndigheterna börjar samtidigt utreda ett av Europas värsta fall av människohandel.

Även om jag hoppas att jag har fel, så är jag rädd att dessa 39 personers olika historier aldrig kommer att berättas. Historier om varför de lämnade sina familjer och vänner och gav sig ut på en hemlig och farlig resa till Storbritannien.

Vi kommer kanske aldrig att se eller minnas deras ansikten. Och de är inte ensamma. Samma sak gällde de 71 migranter som hittades döda i en övergiven lastbil i Österrike 2015. Och de tusentals män, kvinnor och barn som har dött under farliga båtfärder i Medelhavet – redan 1 000 till antalet i år.

När sensationsrubrikerna lagt sig försvinner oftast intresset – och de som dött riskerar att reduceras till statistik. Siffror som driver på debatten där tillståndslös migration stigmatiseras och ses som en belastning.

Varje person har en unik historia

Människor är inte statistik. Varje person på lastbilen i England hade en unik historia som nu kanske aldrig kommer att berättas. Det gör det ännu viktigare att vi nu stannar upp och lyssnar på migranter. Vi måste höra deras historier om de drivkrafter, förhoppningar och rädslor de upplevt när de riskerat sina liv för att komma till Europa utan tillstånd. Vi behöver påminna oss om att personerna bakom sensationsrubrikerna är verkliga människor.

Detta är en av orsakerna till att FN:s utvecklingsprogram (UNDP) valt att författa den nya rapporten Scaling Fences. Vi vill ge röst åt de afrikanska migranter som reser till Europa utan tillstånd. Det görs många antaganden och påståenden om denna grupp av migranter, men det finns faktiskt väldigt lite förstahandsinformation om dem.

Rapporten Scaling Fences vill – genom personliga intervjuer med 1 970 migranter från 39 afrikanska länder som lever i 13 europeiska länder – öka förståelsen för det uråldriga förhållandet mellan mänsklig rörlighet och mänsklig utveckling. Samtliga deltagare i rapporten angav att de anlänt till Europa utan tillstånd – och inte av asyl- eller skyddsrelaterade skäl.

Rapporten gör ett antal slutsatser som vid en första anblick kan verka förvånande.

Jobb är inte alltid viktigast

För det första konstateras att jobb inte var den enda motiverande faktorn bakom beslutet att resa. De tillfrågade migranterna sågs inte som ”fattiga” när de levde i Afrika och de hade inte heller mindre utbildning än vanligt. 58 procent var antingen anställda eller studerande vid tiden för avresan och majoriteten av dem som arbetade tjänade konkurrenskraftiga löner. Genomsnittsåldern för de tillfrågade migranterna när de anlände till Europa var 24 år.

Detta gör att de till stor del tillhör den generation av afrikaner som tagit del av två decennier av betydande framsteg inom utveckling. Trots detta menade 50 procent av de som arbetade att de inte tjänade tillräckligt.

För det andra framkommer det i rapporten att begränsade möjligheter och brist på valfrihet var viktiga faktorer bakom unga människors beslut att resa till Europa. Trots den positiva utvecklingen i deras ursprungsländer upplevde 77 procent att deras länders politiska system inte gav dem tillräckliga möjligheter att påverka politiska beslut.

”Ingenting” kunde stoppa dem

För det tredje visar rapporten att endast 2 procent av de intervjuade migranterna skulle låtit bli att resa om de haft en större medvetenhet om riskerna på förhand. Trots farorna och riskerna förknippade med resan från Afrika till Europa.

Faktum är att 41 procent av de tillfrågade sa att ”ingenting” hade kunnat få dem att ändra sitt beslut att migrera till Europa.

Slutsatserna från Scaling Fences styrker vissa sanningar som vi behöver få ökad förståelse kring. Att migration i själva verket handlar om utveckling. Att migration i en ojämlik värld både är en drivande faktor bakom utveckling och ett resultat av framsteg inom utveckling. Även om framstegen är ojämna och inte snabba nog för att möta unga människors ambitioner.

Slutsatserna bekräftar att människor som strävar efter större friheter och möjligheter väljer att migrera, även utan tillstånd på farliga vägar, om de upplever att detta är deras enda val. De vill skapa utrymme för sig själva och sina familjer i den typ av värld som de 17 globala målen för hållbara utveckling ska hjälpa oss alla att uppnå.

Behövs fler lagliga vägar

Det faktum att migranterna reser utan tillstånd – och inte via traditionella migrationskanaler – minskar inte betydelsen av deras historier. Snarare belyser det behovet av att det måste finnas fler säkra och lagliga vägar för migration, i linje med det globala ramverket Global Compact for Safe Orderly and Regular Migration från 2018. Dessutom måste vi fortsätta investera i ett framtidsinriktat Afrika med fler socioekonomiska och politiska möjligheter.

Migration – i alla dess former – utmålas ibland som en krissituation där alla inblandade är förlorare. Men migration är i själva verket en långsiktig utvecklingstrend. Denna trend började långt innan det fanns lagar för att reglera den, eller ens suveräna gränser som kunde korsas. Denna trend kommer att fortsätta även i framtiden – och bara öka i takt med att vår värld blir allt mer globaliserad och hyperuppkopplad.

Vi måste öka förståelsen för vad som driver människor till att klättra över både bildliga och fysiska hinder i strävan efter ett bättre liv. Genom att förstå kan man använda potentialen i människors rörlighet för att påskynda framsteg inom utveckling – både i de länder som migranter flyttar till och ifrån.

Om vi ​​kan arbeta tillsammans för just detta kanske det kan vara ett litet steg mot att förhindra tragedier av det slag vi nyligen bevittnade i England.

Texten har tidigare publicerats på engelska på Inter Press Service.

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: