Blodprov

Diabetes är en sjukdom som beror på att man har för höga halter av glukos, socker, i blodet. Foto: Jessica A DuVernay

Nyhet

”Välfärdssjukdomen” diabetes ökar främst i låginkomstländer

Den 14 november är det Världsdiabetesdagen. En ny rapport visar att det som tidigare var en så kallad välfärdssjukdom inte längre är ett problem enbart i höginkomstländer. Nu ökar antalet diabetiker istället främst i låginkomstländer.

I dag lever ungefär 463 miljoner människor med diabetes. Sjukdomen har länge klassats som en välfärdssjukdom eftersom den är vanlig i höginkomstländer.

Men International Diabetes Federation släppte idag en ny rapport som visar att det inte längre är i höginkomstländer som sjukdomen ökar allra mest. Tvärtom kan man se att ökningen av diabetesfall i till exempel Sverige har planat ut, samtidigt som sjukdomen blir allt vanligare globalt sett. 

Antalet drabbade ökar även snabbast i låginkomstländer. Förändringar i livsstil, bland annat gällande matvanor och rörelse, samt befolkningar som lever allt längre är två centrala orsaker. Rapporten innehåller även en prognos över den förväntade utvecklingen framöver. Totalt sett förväntas 700 miljoner människor leva med sjukdomen år 2045. Kina, Indien, USA och Pakistan förväntas fortfarande ha flest drabbade år 2045, men det går även att se en tydlig utvecklingstrend: allt fler låginkomstländer finns i gruppen länder där sjukdomen ökar som mest. Redan idag lever tre av fyra diabetiker i låg- och medelinkomstländer.

Samtidigt är mörkertalet stort. I rapporten uppskattas att ungefär 50 procent av diabetikerna i världen lever med sjukdomen utan att veta om det. Ofta beror sjukdom utan diagnos på att individens, såväl som samhällets, kostnad för hantering och diagnostisering är stor, särskilt i låg- och medelinkomstländer. För en sjukdom som diabetes, där tidig upptäckt är centralt för att undvika såväl följdsjukdomar som dödlighet, blir tillgång till sjuk- och hälsovård avgörande. 

diabetes
Medicinska hjälpmedel för att leva med diabetes är dyra för såväl individen som samhället, särskilt i låginkomstländer. Foto: Denise Chan, Flickr

Den 14 november är det Världsdiabetesdagen. Dagen infördes år 2003 för att uppmärksamma diabetes och de globala insatserna för att motverka sjukdomen. Vartannat år släpper International Diabetes Federation en uppdaterad version av sin rapport om utvecklingen av sjukdomen världen över. Framtidsprognoserna har blivit allt dystrare för varje genomförd studie. Från år 1980 till 2014 har antalet vuxna med diabetes, både typ 1 och typ 2 inräknat, ökat från 108 miljoner till 422 miljoner. Även när världens befolkningstillväxt tas med i beräkningen bedömer Världshälsoorganisationen (WHO) att antalet drabbade har fördubblats.

Genom antagandet av de globala målen för hållbar utveckling har arbetet med internationella hälsofrågor sammanfattats i mål nummer tre: hälsa och välbefinnande. Mödra- och barnöverlevnad samt smittsamma sjukdomar har länge varit i fokus inom detta område. Med tiden har det dock blivit tydligare att arbetet för hälsa och välbefinnande inte längre enbart handlar om överlevnadsfrågor, utan även om människors förutsättningar för att leva långa, friska liv. I detta sammanhang blir sjukdomar som kallas för ”välfärdssjukdomar” – och kopplas till livsstilsfaktorer som stillasittande och matvanor – centrala.

Diabetes typ 1 och 2

Det finns två huvudsakliga typer av diabetes. Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som är vanligast bland barn, men det är även möjligt att få sjukdomen senare i livet. Cirka 90 procent av alla som har diabetes har dock typ 2. Denna variant av sjukdomen går, till skillnad från typ 1, att förebygga genom att exempelvis ändra sin livsstil.

Källa: Diabetesatlas 2019

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin.

Starta enkät