Många journalister runtom i världen utsätts för hot på grund av sitt arbete. Enligt Reportrar utan gränser ökar fientligheten mot fria medier globalt sett. Foto: Art Comments/Flickr (CC BY 2.0)

Reportage

När sanningen och lögnen kan kosta dig livet

Situationen för journalister världen över blir allt tuffare. Politiska ledare förtrycker, förföljer och förhindrar reportrar i deras arbete och yttrandefriheten och demokratin är hotad på många platser. Rowa Alkhatib är en av de många utsatta journalister som flytt sitt land för att rädda sitt liv.

Dina händer är bakbundna och hörseln är avskärmad med kåpor. Dina ögon täcks och genom en glipa är allt du ser flimrande ljus och skuggor som rör sig runt dig. Ett obekvämt handfängsel vrider dina armar bakom ryggen och någon placerar dig bryskt på en hård trästol. Du är journalist och har vid en landsgräns blivit förd till ett hotfullt förhör om din senaste resa.

Tänk dig att du under resan som journalist mötte flera personer som gav dig värdefull information som du ska rapportera om, men först måste du släppas fri från förhöret – med informationen och livet i behåll. För att förvilla förhörsledaren berättar du en lögn om din resa, men hans följdfrågor uppenbarar allt fler hål i din historia. Pulsen hamrar hårt och stressen gör det svårt att tänka rationellt. Plötsligt smäller en smärtsam örfil till över din kind och ljudet av handflatans träff ekar. Den som förhör dig vet att du ljuger. Hoten blir allt värre och du inser att oavsett om du ljuger eller talar sanning är du helt maktlös i förhörsrummet.

Jag får möjligheten att prova ett fiktivt förhör som imiterar situationen ovan genom Reportrar utan Gränsers Förhörsrum i Almedalen. Jag vet hela tiden att jag egentligen är i säkerhet men för allt fler journalister ute i världen är osäkerheten istället den hårda verkligheten. Enligt Reportar utan gränsers globala pressfrihetsindex 2019 ökade fientligheten mot fri media jämfört med tidigare år.

Varje år rankar Reportrar utan gränser 180 länder och regioner utifrån situationen för pressfrihet och frihet för journalister. I många länder har det gått bakåt de senaste åren.

Rowa Alkhatib är en välkänd syrisk journalist som flydde sitt hemland till följd av hot, trakasserier och den svåra tillvaro som blev hennes vardag. Jag möter henne i Almedalen efter ett fängslande seminarium om journalister och demokrati där hon berättat delar av sin historia. Vi slår oss ner för en pratstund i ett någorlunda avskärmat tält för att undvika folkmyllret som skapar ett livat bakgrundssorl.

Rowa Alkhatib under ett seminarium i Almedalen.

Under seminariet berättade Rowa Alkhatib om sina tuffa arbetsvillkor som journalist i Syrien. På grund av att hon valt att inte gå med i regimens parti Al Bath kantades hennes liv av osäkra anställningar där lönen bestod av matkuponger och en total avsaknad av alla rättigheter som journalist. Enligt Rowa gjorde den syriska regimen vad de kunde för att motarbeta de reportrar som rapporterade objektivt eller stod utanför det styrande partiet. När jag frågar varför hon bestämde sig för att fly svarar hon att det inte riktigt var ett val.

– Det kom in män i svart uniform och mask i min lägenhet på natten. Jag skrek och min pappa och syster kom och försökte hjälpa, men männen satte vapen mot deras huvuden. Sju timmar senare flyttade jag, berättar Rowa.

Männen tog vad de ville från lägenheten och slog Rowa över hela kroppen med baksidan av sina gevär. När de svartklädda männen, som kom från underrättelsetjänsten, lämnat lägenheten får Rowa besked av en vän, en kollega som var medlem i Al Bath-partiet, att hon måste lämna landet innan klockan 10 nästa morgon. Personen som tipsade Rowa mördades senare av regimen i Syrien.

Joanna Kurosz, yttrandefrihetsexpert på Sida, säger att läget för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter generellt försämras i världen.

– Regimer som inte är intresserade av att ha demokrati i sitt land lär sig av varandra hur de ska motarbeta journalister. I Ryssland till exempel har man under de senaste åren inte bara gett sig på journalister, utan även personer som inte uppfattar sig själva som regimkritiker eller oppositionella, berättar Joanna Kurosz.

Tack vare varningen från sin vän kunde Rowa ta sig till Turkiet, efter att först ha flytt till Libanon där hon rånades av militären vid en kontrollstation. Jag frågar vad som pågick i hennes tankar och vad hon kände under flykten.

– Jag har ingen aning, jag vet inte. Jag hade inga känslor då. Jag var chockad och man hinner inte tänka. Jag hade mycket ont under den tiden på grund av alla vapenslag som jag fick, svarar hon.

Efter en svår tid i Turkiet bestämde sig Rowa för att färdas över Medelhavet som så många andra syriska flyktingar. Resan tog henne slutligen till Sverige där hon idag arbetar som journalist. Rowa berättar för mig om den frihet som hon nu upplever i sitt arbete.

– Det är fantastiskt! Jag fick från första dagen jag jobbade här möjlighet att vara medlem i Journalistförbundet, säger hon med ett strålande leende.

Rowa hoppas få en chans att än en gång få arbeta som TV-programledare, vilket hon gjorde i Syrien och saknar mycket.

– Jag hoppas att de journalister som kommer till Sverige får en chans, att svensk media öppnar dörren, säger hon.

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt