The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Frågan om Sverige ska behålla sin säkerhetspolitiska linje eller anta en så kallad Nato-option har delat den svenska debatten under den gångna veckan. Foto: Canva.

Aktuell debatt

Vecka 2: Natofrågan ställs på sin spets med Rysslands krav på intressesfär

Natofrågan har återigen blivit högaktuell efter det förvärrade säkerhetsläget i Europa och den svenska debatten har centrerats kring antagandet av en Nato-option. Kyrkostyrelsens utredning av Israel och krisen i Bosnien har också stått för den gångna veckans debatt.

Rysslands omkring 100 000 soldater längs Ukrainas gräns och krav på rysk intressesfär likt den under Sovjets glansdagar har skapat fortsatt debatt om Sveriges framtida säkerhets- och utrikespolitik. Natofrågan och huruvida en Nato-option ska antas har fått särskilt eld i fyren. Delade meningar råder kring om det är att behålla en förutsägbar säkerhetspolitisk linje eller om det är påverkansmöjligheter hos Natobordet som bör värderas högst. Ytterst handlar det om för båda sidor att skicka tydliga signaler till Rysslands president Vladimir Putin.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) argumenterar å regeringens vägnar att det är att sitta lugnt kvar i båten som gäller, men kritik har lyfts mot hans uttalanden – som har kallats för tvetydiga och osäkra. Ett konkret medlemskap är den tydligare linjen att tillgå än Sveriges osäkra limbo-relationer till Nato, manar ordförandena för CUF, MUF, KDU och LUF i en debattartikel i Expressen.

Något som har väckt debatt på andra håll är det beslut som fattades på kyrkomötet under senhösten, som rör den så kallade apartheidmotionen. Den innebär att kyrkostyrelsen får i uppdrag att granska den folkrättsliga situationen i Israel och Palestina utifrån framförallt FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid. Men beslutet har kritiserats.

Apartheidmotionen, och en rad andra utspel från kyrkan i historia och nutid, har gett uttryck för antisemitiskt tankeinnehåll, skriver präst och teologie doktor Annika Borg, i Dagens Nyheter.

Annika Borgs debattartikel har skapat diskussion och några som motsätter sig är författarna Stefano Focconi och Tomas Andersson. De menar att hon gör fel i att sätta likhetstecken mellan att vara antisemit och kritisera den Israeliska staten och dess statsbärande ideologi sionismen.

— Begreppet antisemitism får inte användas för att skrämma människor till tystnad, skriver de i Dagens Nyheter.

Det oroväckande läget i Bosnien-Hercegovina har även väckt debatt kring västs förebyggande inblandning i landet. Sverige och EU borde ta situationen på allvar och förhindra att ett krig ännu en gång ska bryta ut i landet, skriver Umihana Rasovic Kasumovic och Admir Lisica i Sydsvenskan. Tvärtemot menar Jonas Paulsson i Dagens Nyheter att Bosnien bör staka sin egen väg utan västs stöd. Den yttersta konsekvensen av de utländska truppernas närvaro var folkmordet i Srebrenica, skriver Jonas Paulsson debattartikeln.

Ryssland och Natofrågan

Utan Natomedlemsskap riskeras Sveriges säkerhet

Förbundsordförande Rèka Tolnai (CUF), Matilda Ekblad (MUF), Nike Örbrink (KDU) och Romina Pourmokhtari (LUF), Expressen

Israels utredning om apartheid

Kritik av Israel behöver inte vara antisemitism

Tomas Andersson och Stefano Foconi, Dagens Nyheter

Kyrkans aktivism mot Israel måste få ett slut

Annika Borg, Dagens Nyheter

Det oroliga läget i Bosnien-Hercegovina

Om omvärlden inte agerar finns det risk för ett nytt krig i Bosnien-Hercegovina

Umihana Rasovic Kasumovic och Admir Lisica, Sydsvenskan

Bosnien bör söka sin självständighet utan väststöd

Jonas Paulsson, Dagens Nyheter

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: