Den senaste veckans debatt- och ledarsidor har dominerats av diskussioner kring hur västvärlden bör hantera handel med ryska varor. Debattörer har också diskuterat finans- och livsmedelskriserna som har drabbat utvecklingsländer i svallvågorna av kriget i Ukraina.
För svenskarna handlar inte längre frihetsdiskussionen om öppna gränser och nedmontering av välfärdsstaten, såsom det gjorde på 90-talet, då Ryssland fortsatte utöva sin makt över Östeuropa, Sovjetunionens fall till trots. Nu handlar frihetskampen i stället om att klara en hotande kris, om att ha mat, tak över huvudet, och att slippa bli dödad.
– Vi måste inse att diktatorernas hot är mer än bara tomma ord, skriver DN:s ledarskribenter.
Den slutsatsen borde världens politiska ledare ha dragit redan under de föregående trettio åren, under vilka ryska ledare kontinuerligt vapenskramlat och talat om ryska intressesfärer, menar skribenterna. Rädslan drunknade dock i förväntan som uppstod inför Sovjetunionens upplösning och övertygelsen om den liberala demokratins seger.
Hur ska Europa då hantera Putins enväldiga och skoningslösa aggressioner?
– Politiska ledare måste våga göra obekväma men ack så nödvändiga uppoffringar, något som det tyvärr synts alldeles för lite av hittills, skriver Emma Hoen Bustos i DN.
Hon syftar på ett slut på importen av rysk gas till EU, sådant som visserligen ger effekter såsom fortsatt höjda priser på mat, värme och transporter i importländerna. Obekväma anpassningar till följd av politiska ställningstaganden har dock accepterats av svenskarna förut, bland annat under 70-talets oljekris.
Kenneth Rogoff i Sydsvenskan håller med om att en bojkott av rysk gas är en rimlig uppoffring för européerna. Det är nämligen bara 35 procent av Europas importerade naturgas som kommer från Ryssland. Rogoff menar att försiktigheten bland Europas ledare kan bero på lobbygruppers intensiva arbete. Energiexport utgör nästan 40 procent av den ryska statskassan och varje dag betalar Europa en halv miljard euro till den ryska federationen för att täcka energibehoven.
För att klara en omedelbar bojkott av rysk olja och gas föreslår tankesmedjan RePlanet bland annat en begränsad uppvärmning av privata hem och hushåll och förbud mot flyg inom Europa och bilkörning i större städer. Tankesmedjans opinionsundersökning visar att en majoritet av Europas befolkning är beredda att göra omfattande uppoffringar i syfte att få ett slut på det brutala ryska kriget.
Det ekonomiska stödet till utvecklingsländer kommer att behöva ökas. De finansiella följderna av invasionen har slagit hårt mot utvecklingsländernas utveckling, där statsskulderna drivits upp under pandemin. För att motverka den effekten kommer internationella organisationer behöva stärka stödet till de länderna. Dessutom måste samtliga länder undvika exportrestriktioner, skriver DN:s ledarredaktion.
Vad Europa däremot inte bör göra är att, som ukrainska institutet uppmanar till, sluta konsumera rysk kultur såsom Tolstoj och Dostojevski, menar DN:s ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz. Enligt henne skulle detta snarare ge Putin vatten på sin propagandakvarn, eftersom rysk kultur ibland till lika stor del även är ukrainsk.
Handel med ryska varor
Ska Putin stoppas måste vi vara beredda att offra lite av vår egen bekvämlighet
Emma Høen Bustos, Dagens Nyheter
Kenneth Rogoff, Sydsvenskan
Europas olja och gas dödar civila i Ukraina
Filippa Ronquist, Aftonbladet
Anfallskriget leder till svält på andra sidan jordklotet
DN:s ledarredaktion, Dagens Nyheter
Rysslands invasion av Ukraina
Den är slut nu, andra mellankrigstiden
Susanna Popova, Svenska Dagbladet
Diktatorn avslöjar sina planer – vi måste tro på hans ord
DN:s ledarredaktion, Dagens Nyheter
Nej, vi ska inte rata Tolstoj och Tjajkovskij – de tillhör oss alla
Isobel Hadley-Kamptz, Dagens Nyheter
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
