Den 6 till 9 juni äger EU-valet rum. Beslut som fattas på EU-nivå påverkar oss hela tiden, både i smått och stort. Ändå kan det vara svårt att förstå sig på vad valet egentligen innebär. Utvecklingsmagasinet har pratat med Karin Flordal, utredare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), som menar att man inte behöver vara en expert på EU-frågor för att rösta i det kommande parlamentsvalet.
Det senaste EU-valet hölls 2019, och det svenska valdeltagandet var då 55 procent. Trots att detta är lite högre än genomsnittet i EU så är det mycket lägre än i riksdagsvalet 2022 då strax över 84 procent av den svenska befolkningen röstade. EU är en komplex organisation som är svår att förstå sig på, och de beslut som fattas där kan kännas långt borta. Men EU är närmre än vad det kan kännas som, menar Karin Flordal, utbildningsansvarig och utredare i statsvetenskap vid Sieps.
– EU är här. EU är i Sigtuna och i Arvidsjaur precis som det är i Parma och i Krakow. Det påverkar oss på väldigt många olika sätt som vi inte tänker på hela dagarna, säger hon.
Man behöver inte titta längre än till innehållet i maten i kylskåpet, i tvålen i duschen eller i leksakerna på barnens förskola för att se hur mycket beslutsfattande på EU-nivå påverkar vår vardag – eftersom EU bestämmer vilka ämnen och material som får säljas och användas inom medlemsländerna. Dessutom påverkar EU hur Sverige måste förhålla sig till större politiska frågor. Till exempel måste vi enligt EU:s bestämmelser vara ett klimatneutralt land senast år 2050, och följa de handelsavtal med länder utanför Europa som bestäms av EU.
EU-parlamentariker tar beslut kring EU-lagar
Syftet med EU-valet är att medborgarna i de 27 medlemsländerna ska bestämma vilka som får representera deras länder i Europaparlamentet, som är världens enda direktvalda landsöverskridande parlament. Ledamöterna som är invalda i Europaparlamentet röstar om de lagförslag som läggs fram av EU-kommissionen.
21 av de 705 ledamöterna i EU-parlamentet är svenska representanter. Hur många ledamöter varje land tilldelas beror på dess befolkningsmängd, men inget land kan ha fler än 96 eller färre än sex ledamöter. Parlamentsvalet i juni kommer alltså avgöra vilka svenska kandidater och partier som får representera Sveriges befolkning när parlamentet under de kommande fem åren beslutar om nya lagar. Efter EU-valet i år kommer det totala antalet ledamöter i parlamentet öka till 720, för att bättre spegla demografiska förändringar i vissa av EU-länderna.
“En rättighet och en skyldighet”
Miljö- och klimat samt migration är två områden där flera betydelsefulla beslut har fattats under den senaste mandatperioden. 2021 antog Europaparlamentet EU:s gemensamma klimatmål, som bland annat innebär att alla medlemsländer måste minska sina utsläpp från växthusgaser med 55 procent innan 2030. I april 2024 röstades den nya migrations- och asylpakten igenom, som ska innebära en nystart för Europas migrationspolitik.
De två frågorna kommer troligen vara fortsatt aktuella under kommande mandatperiod. Ytterligare frågor som sannolikt kommer prägla de kommande fem åren är AI och digital utveckling. Även hälsofrågor kan komma att bli aktuella, då erfarenheter från covid-19 pandemin har öppnat upp för stärkt samarbete på EU-nivå inom hälsofrågor. Tidigare i år godkände EU-parlamentet ett gemensamt hälsodataområde som ska göra det lättare att utbyta hälsodata på EU-nivå och främja en inre marknad för digitala hälso- och sjukvårdstjänster.
– Beroende på vad man tycker i de här olika frågorna, så behöver man också välja representanter som man tycker driver de frågorna i rätt riktning, säger Karin Flordal.
Hon drar en parallell till kommunvalet i Sverige, och menar att de flesta svenskar inte är insatta i alla frågor som kommunen driver. Ändå röstar många på de partier och kandidater som bäst representerar ens åsikter. Samma tankesätt går att tillämpa inför EU-valet. Trots att vi inte konstant går runt och tänker på de politiska beslut som fattas så påverkar de oss hela tiden.
2024 är ett så kallat supervalår, då rekordmånga människor i världen går till valurnorna. Samtidigt sker det en viss tillbakagång av demokratin i världen. Karin Flordal menar att detta gör det ännu viktigare att vi som får rösta och har tillgång till fria val faktiskt använder vår röst.
– Om inte jag använder min röst så kan ju faktiskt någon annan använda det utrymmet utan att jag har varit med och påverkat. Det är en demokratisk rättighet att rösta i val, men det är också en skyldighet, säger hon.
Rösta i EU-valet
I Sverige är valdagen söndagen den 9 juni, men man har kunnat förtidsrösta sedan den 22 maj. För att förtidsrösta tar du med dig id-handling och ditt röstkort som kommer på posten, och beger dig till valfri vallokal. Det finns lättillgängliga resurser om man vill lära sig mer om de frågor man tycker är viktiga innan man lägger sin röst. På Europaportalen kan man exempelvis kortfattat läsa om det som händer i EU. Det finns även EU-centrum på många platser i landet som håller olika evenemang och webbinarier. På respektive partis hemsida kan man läsa om vilka frågor de driver på EU-nivå.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se