Khun Anchana Heemmina leder civilsamhällsorganisationen Duay Jai Group i Thailand. Covid-19 har haft stora konsekvenser för utsatta grupper i Asien och Stillahavsområdet. Foto: Anchana Heemmina

Intervju

Svenskt utvecklingssamarbete i Asien och Stillahavsområdet ett år efter pandemins utbrott

Mer än ett år har nu gått sedan covid-19-pandemin bröt ut. Utvecklingsmagasinet har träffat Åsa Hedén, chef för utvecklingssektionen på svenska ambassaden i Bangkok, för att höra hur deras arbete i regionen har påverkats av pandemin och vad man har lärt sig ett år senare.

På den svenska ambassaden i Bangkok arbetar Åsa Hedén tillsammans med kollegor på utvecklingssektionen för att genomföra Sidas regionala strategi för Asien och Stillahavsområdet. Som många andra aktörer har teamet behövt ställa om sitt arbete i svallvågorna av pandemin. Möten och fältbesök har blivit digitala, vilket har varit utmanande, men ambassaden har fått bra stöd i sitt arbete.

Åsa Hedén, chef utvecklings-sektionen ambassaden i Bangkok. Foto: Privat

– Sida gick tidigt ut med ändrade direktiv och hade stor förståelse för att planerade aktiviteter kunde behövas läggas om. Den flexibiliteten uppskattades av våra partnerorganisationer, säger Åsa Hedén.

Ambassadens partnerorganisationer sträcker sig från mindre civilsamhällsorganisationer till stora aktörer som UN Women och den internationella arbetsorganisationen ILO. Många har styrt om sitt arbete för att bemöta pandemins konsekvenser. Aktiviteter har dragits igång kring allt från förebyggande av våld mot kvinnor till spridning av korrekt information om covid-19. Ambassaden har också fått 100 miljoner extra från regeringen som ska läggas på att bemöta konsekvenserna av covid-19 för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. På sektionen jobbar man därför just nu intensivt med att fördela dessa pengar till rätt initiativ. 

Redan utsatta grupper har drabbats hårt

Konsekvenserna av pandemin har varit förödande för många grupper i regionen. UN Women, en av ambassadens samarbetspartners, hävdar att våld mot kvinnor är en skuggpandemi som inträffat i kölvattnet av covid-19. Ambassaden har gått in med extra stöd till just kvinnliga civilsamhällsorganisationer så att de i sin tur har kunnat göra en hel del mer kring den här problematiken. Men även migrantarbetare, urfolk och människor med funktionsvariationer är grupper som har drabbats hårt av pandemin.

Dessa grupper har varit utsatta redan innan, med upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter och ett krympande utrymme för civilsamhället. Men samtidigt som situationen har förvärrats kraftigt under pandemin så har denna problematiken också blivit belyst på ett sätt som inte skett innan. Åsa Hedén har därför blandade känslor kring regionens utveckling efter pandemin.

– I Kambodja ser man nu att fattigdomsnivåerna stigit och inte kommer att gå tillbaka till tidigare nivåer på flera år. Tyvärr tror jag att det kommer vara så i många delar av den här regionen. Men det finns också områden där folk har blivit mer medvetna om kopplingen mellan miljö och hälsa, till exempel, och fått en bättre förståelse för utsatta gruppers situation. Denna holistiska bilden av utvecklingssamarbete är ett steg i rätt riktning. Det är en blandad bild helt enkelt, säger Åsa Hedén.

Till slut pekar Åsa Hedén på svårigheten att dra breda slutsatser om en region som är extremt stor och varierad. Men hon är nöjd med hur ambassadens partnerorganisationer har lyckats ställa om under pandemin.

–  Jag är väldigt stolt över våra partnerorganisationer som har lyckats hålla igång verksamheten trots alla utmaningar.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: