Fyra av tio svenskar tycker att Sveriges bistånd ska ökas till en procent av bruttonationalinkomsten, visar biståndsorganisationen Diakonias nya undersökning. Samtidigt nedmonterar Donald Trump USAID, och flera europeiska länder flaggar för stramare biståndsbudgetar.
– När USA vänder ryggen till verkar många tycka att Sverige ska kliva fram, säger Mattias Brunander, Diakonias generalsekreterare.
Diakonias nya undersökning, som genomförts av Verian, visar att fyra av tio svenskar vill att biståndet ska återgå till enprocentsmålet – det vill säga en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Svenska regeringar av olika färg har sedan 1970-talet ställt sig bakom det, men den nuvarande regeringen övergav detta mål efter sitt tillträde 2022.
– Det är många som vill se ett Sverige som visar medmänsklighet och som tar tillbaka det globala initiativet för jämställdhet, fred och demokrati, säger generalsekreteraren Mattias Brunander i ett pressmeddelande.
Sedan Donald Trump i februari påbörjade nedmonteringen av amerikanska USAID, världens största biståndsmyndighet, har reaktionerna från omvärlden varit starka.
– Konsekvenserna av att USAID stängs ned är av ohyggliga proportioner. Ofattbart många står nu utan de mest grundläggande förnödenheter, och människor som kämpar mot världens mest auktoritära regimer har lämnats vind för våg, fortsätter han.
Idag utgör biståndet cirka 0,8 procent av Sveriges BNI. Regeringen planerar att minska det ytterligare, och procentsatsen kommer att landa på under 0,7 procent inom ett par år, enligt en uträkning från Concord. Detta i kontrast mot FN:s mål att höginkomstländer ska bidra med minst 0,7 procent av sin BNI i internationellt bistånd varje år.
Samtidigt sker förändringar i den europeiska bistånds- och utrikespolitiken. Såväl Storbritannien som Nederländerna har redan stramat åt biståndsbudgeterna. Liknande förslag på neddragningar har klubbats igenom i bland annat Schweiz, Frankrike och Belgien.
Sidas årliga opinionsundersökning från december 2024 visade att en allt större andel av svenskarna vill att det internationella biståndet ska öka – 19 procent av de svarande. Detta är den högsta siffran på 23 år, enligt Sida.
– Varje dag möts vi av nyheter från olika världen om hur människor drabbats av krig och konflikt, ohälsa, hunger eller olika katastrofer. I den här undersökningen blir det tydligt att man vill bidra till att andra människor får en drägligare tillvaro, säger Maria Selin, kommunikationschef på Sida.
Diakonia menar därför att den svenska biståndsviljan har ökat de senaste månaderna – från 19 procent som ville öka biståndet i Sidas opinionsundersökning i december, till 25 procent i Diakonias undersökning i mars. Omvärldsläget och de amerikanska och europeiska nedskärningarna kan ha påverkat opinionen, menar organisationen.
– När USA vänder ryggen till verkar många tycka att Sverige ska kliva fram, säger generalsekreteraren Mattias Brunander.
Om Diakonias undersökning
Under perioden 27 januari och 10 februari ställde Verian frågan "Anser du att Sverige bör återställa biståndsnivån till en procent av BNI?" till 3 308 personer slumpmässigt rekryterade från Sifo-panelen.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se