Runt om i världen har fler kvinnor än män förlorat inkomst och jobb under covid-19-pandemin. Därför är starka fackföreningar särskilt viktiga just nu. Tillsammans kan vi sätta stopp för den allvarliga, historiska tillbakagången för kvinnor i arbetslivet, menar Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union.
Som alltid slår krisen hårdast mot dem som redan är extra utsatta. Ny statistik från internationella arbetsorganisationen ILO visar att kvinnor i högre utsträckning än män har blivit arbetslösa under den pågående, globala krisen.
En förklaring är att osäkra och otrygga anställningar är vanligast bland kvinnor, alltså den typen av jobb som påverkats särskilt hårt av pandemins ekonomiska konsekvenser.
Dessutom jobbar vanligtvis kvinnor i låginkomstländer utanför den formella arbetsmarknaden, vilket betyder att de varken har anställningstrygghet eller sociala förmåner.
Kvinnors egenmakt minskar
Enligt världsfacket ITUC har pandemin tydliggjort flera strukturella orsaker som sätter stopp för en jämställd arbetsmarknad, inte minst den skeva fördelningen av hushålls- och vårdarbetet. Det här oftast obetalda arbetet har under pandemiåret blivit en allt större börda för kvinnorna.
Det leder också till att kvinnor inte har lika mycket tid eller möjligheter att försörja sig. Vilket i sin tur i allra högsta grad påverkar den för jämställdheten så viktiga, ekonomiska egenmakten hos kvinnor.
Mensskydd en facklig fråga
Men det finns sätt att motverka denna olyckliga utveckling: studier från ILO visar att kollektivavtalsförhandlingar och högre facklig anslutningsgrad minskar löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
Kollektivavtalen kan innehålla klausuler om tillgång till omklädningsrum för kvinnor inom byggbranschen, toaletter i anknytning till plantager eller något längre pauser för kvinnliga lyftkransoperatörer när de menstruerar – så att de hinner klättra ner 120 meter för att byta mensskydd vid behov. Men även föräldraledighet och lika lön.
Kollektivavtal – rätta vägen
Kollektiva förhandlingar är också en väl fungerande väg för att fatta beslut om alternativa, mer flexibla arbetstider, vilket är särskilt viktigt för de arbetstagare som har ansvar för familj och hem.
Social dialog, det vill säga samarbete mellan arbetsmarknadens parter, spelar också en väsentlig roll i övergången från den informella till den formella ekonomin. Och för att den sociala dialogen i sin tur ska fungera, krävs det demokratiska, representativa och starka fackförbund.
Flera nyligen publicerade rapporter, från bland annat ILO och regeringens satsning Global Deal, visar på vikten av det fackliga arbetet i den informella ekonomin.
Viktig UD-satsning
Rapporterna tar upp flera exempel på hur fackföreningar har nått arbetare i den informella sektorn, förbättrat deras arbetsvillkor och stöttat deras övergång till den formella ekonomin.
Med tanke på fackföreningars betydelse för stärkt jämställdhet är den fackliga satsning som utrikesminister Ann Linde nyligen presenterade oerhört viktig.
Förhandling effektivt verktyg
Inom det fackliga utvecklingssamarbetet, som svenska fackförbund driver i samarbete med Union to Union och fackförbund i låg- och medelinkomstländer, är det självklart att arbeta för ökad jämställdhet.
I exempelvis Filippinerna lyckades lärarfacket ACT nyligen förhandla fram högre löner och bättre övertidsersättning, vilket får stor betydelse för kvinnor. Under 2019 stärktes dessutom jämställdhetsfrågorna i kollektivavtal i över 30 av de 80 länder där Union to Union verkar.
När kvinnors ställning backar på arbetsmarknaden krävs det betydande, effektiva insatser för att vända utvecklingen. Starka, självständiga och demokratiska fackföreningar är självklara nyckelaktörer med centrala roller i försvaret av det jämställda arbetslivet.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
