Klimatet är i kris och mänsklighetens framtid är hotad. Men i stället för att lägga resurser på att förebygga en klimatkatastrof satsar Sverige mångmiljardbelopp på att rusta för krig. Vi måste sluta köpa dyra Jasplan och lägga pengarna på snabbtåg och solkraftsparker, skriver representanter för Svenska Freds i Stockholm.
Klimatkrisen är mänsklighetens hittills största kris. Under 2018 var ingen region opåverkad av effekterna av en allt varmare planet. Önationer som Kiribati, Bahamas och Maldiverna tvingas planera för en flytt av hela sina befolkningar när havsnivån stiger, samtidigt som vattenkällor i andra länder torkar ut och tvingar människor till migration.
Klimatförändringar rankas av World Economic Forum som den enskilt största globala säkerhetsrisken och har skrivits in i nationella säkerhetsplaner världen över. Men varför återspeglas inte hotets magnitud i hur våra gemensamma resurser fördelas? Som skydd mot vår tids största säkerhetshot är militära medel verkningslösa. Vi kräver att våra politiker omfördelar de ekonomiska resurserna från militärt försvar till klimat, och det nu.
Sverige lyfts ofta fram som en nation i framkant när det gäller satsningar på klimat och grön teknik. Inför det extrainsatta FN-toppmötet där Greta Thunberg höll sitt ikoniska tal meddelade Sverige att vårt bidrag till den Gröna klimatfonden ska fördubblas under 2020-2023. Detta motsvarar en satsning på 8 miljarder kronor. Det som inte lika ofta lyfts fram är att Sverige under samma tidsperiod satsar 275 miljarder på det militära försvaret. En stor andel av våra offentliga medel satsas därmed på att förebygga ett hot som är betydligt mer osannolikt än den klimatkris vi lever mitt uppe i.
Köper Jasplan motsvarande tusentals vindkraftverk
För militärens nyvunna pengar planeras nu flera stora inköp av krigsmateriel. Redan i dag väntar Försvarsmakten på 60 beställda Jas Gripen E, för en kostnad som motsvarar 3000 vindkraftverk eller över 2,1 miljoner säkra förlossningar. Upprustningstrenden är global och förra året lade världens länder enligt Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut SIPRI över 1822 miljarder dollar på militära utgifter. Det är den högsta summan sedan mätningarna startade år 1988.
Kopplingen mellan miljöfrågor och hållbar fred och säkerhet har alltid funnits, men det är på senare år som klimatförändringarna synliggjorts som ett av de största globala hoten mot vår säkerhet. Antalet klimatrelaterade katastrofer har fördubblats sedan 1990-talet. Extremt väder orsakar allt fler humanitära kriser och katastrofer, samhällen lamslås av översvämningar, torka och utslagen infrastruktur.
Risken ökar för krig om naturresurser och människor tvingas fly i brist på tillgång till mat och vatten. 2017 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2349, där klimatförändringar för första gången pekas ut som en orsak till instabilitet i konflikten kring Tchadsjön. Att ta klimatfrågan på allvar är en nödvändig pusselbit i arbetet för hållbar fred och säkerhet.
Hela samhället måste ställa om
För varje rapport som publiceras av FN:s klimatpanel, IPCC, blir det klart att “business as usual” inte är ett alternativ. Hela samhället måste ställa om och då räcker inte små justeringar av decimaltecken i vår klimatbudget. Våra gemensamma satsningar måste reflektera de utmaningar vi som samhälle nu står inför. Men vi måste inte offra vår sjukvård, skolor eller internationellt bistånd. Låt valen stå mellan Jasplan och snabbtåg, skjutbanor och solkraftsparker, soldater och klimatforskning. Enligt SIPRI räcker mindre än 20 procent av världens militära utgifter för att täcka den årliga kostnaden för att ge alla barn utbildning samt utrota hungern och fattigdomen.
Nu kräver klimatomställningen vår fulla uppmärksamhet för att ge mänskligheten en chans. Dagens institutioner och system har inte byggt sig själva, de är resultatet av gemensamma prioriteringar och satsningar. Låt oss sätta riktningen för det paradigmskifte som verkar mer och mer oundvikligt. Vi uppmanar politiker och beslutsfattare att ha mod att fatta rätt beslut. Från militärt försvar till klimat, och det nu.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
