Korkat, sa FN:s generalsekreterare nyligen, om ojämställdheten i världen. Han har rätt. Bristande respekt för kvinnors rättigheter är en orsak till att kvinnor dör i kampen för sin mark och mot klimatförändringarna. Sverige måste driva på för kvinnors demokratiska rättigheter, skriver biståndsorganisationen We Effects styrelse.
Kvinnor drabbas hårdare än män av klimatkrisen, då de utgör en majoritet av den fattiga befolkningen i de länder som är mest sårbara. Ofta är det självhushållande bondekvinnors skördar som torkar bort eller dränks av översvämningar och dessa hushåll saknar ofta skyddsnät. Kvinnor i utvecklingsländer har sämre tillgång till kunskap, ekonomiska resurser och teknologi än män och de är ofta inte delaktiga i viktiga beslut.
Vid klimatrelaterade katastrofer, som översvämningar eller tyfoner, dör 14 gånger fler kvinnor och barn än män. Forskning visar att det är direkt kopplat till att kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter inte respekteras. Kvinnor som blir flyktingar på grund av klimatkrisen riskerar att drabbas av sexuellt våld eller förfördelas vad gäller stöd och resurser.
Klimatkrisen gör att kvinnors brist på rättigheter ställs på sin spets. Det handlar om liv eller död. Två frågor har central betydelse:
- Kvinnor äger bara 13 procent av åkermarken i världen, trots att jordbruket i de länder som drabbas hårdast av klimatkrisen ofta sköts huvudsakligen av kvinnor. Det gör att miljoner kvinnor inte kan ta beslut, göra investeringar eller planera för anpassning till klimatförändringarna.
- Kvinnor som kämpar för sin mark och sin miljö sätts under allt hårdare tryck när det demokratiska utrymmet krymper. Särskilt allvarligt är läget i Latinamerika och Filippinerna. 304 människorättsförsvarare, kvinnor och män, mördades förra året enligt Front Line Defenders, många av dem bönder eller urfolksinvånare.
Pekingdeklarationen om kvinnors rättigheter antogs av FN för 25 år sedan, men för lite har hänt. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres jämförde nyligen diskrimineringen av kvinnor med slaveriet och kallade ojämställdhet ”korkad”. Han har rätt. Bristande respekt för kvinnors rättigheter är en orsak till att kvinnor dör i kampen för sin mark och mot klimatförändringarna, och att de drabbas hårdare än männen.
Samtidigt är 2020 ett ödesår. Det är nu det finns chans att hejda klimatkrisen. Bara tio år återstår för att nå målen i Agenda 2030, där både jämställdhet och klimat är centrala delar.
Sverige bör driva på för en effektiv handlingsplan för att genomföra Pekingdeklarationen. För att säkerställa kvinnors rätt till mark och skydda kvinnor som är människorättsförsvarare.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
