Sedan talibanerna tog över den afghanska staten 2021 ser vardagen annorlunda ut för de flesta afghaner. Deras ekonomiska möjligheter och kvinnors rättigheter har kraftigt begränsats. Munisa Rashid, kommunikatör på Svenska Afghanistankommittén (SAK), är en av många kvinnor i landet som inte längre får påbörja sin drömutbildning eller klä sig hur hon vill.
27-åriga Munisa Rashid minns dagen då nyheten om maktskiftet nådde henne i augusti 2021. Hon arbetade som kommunikatör på Världsbanken och befann sig på kontoret när hon hörde pistolskott avfyras på gatan och hur folk började evakuera kontoret.
– Alla var rädda, speciellt kvinnor, berättar hon.
När Munisa Rashid flydde från kontoret försökte hon hitta ett sätt att ta sig hem, men det fanns inga bilar på gatan. Hon var tvungen att promenera hem, vilket tog henne två timmar – men det fanns inga andra alternativ. Under den här tiden var hennes familj väldigt oroliga för henne och frågade många gånger var hon var.
– Det var en väldigt dålig dag och det var sista gången jag gick till kontoret, säger Munisa Rashid.
På grund av talibanernas nya styre beslutade Världsbanken att avsluta sitt program i Afghanistan som Munisa Rashid arbetade med, och hon förlorade därmed sitt arbete. Hon var ensamförsörjare i sin familj, vilket innebar att hon och hennes familj stod inför stora ekonomiska svårigheter, precis som många andra familjer i Afghanistan. Munisa Rashid fick söka arbete på internationella organisationer, eftersom det var en av få platser där kvinnor fortfarande fick arbeta.
Den nya vardagen för flickor och kvinnor i Afghanistan
Talibanernas maktövertagande i Afghanistan har inneburit en kraftigt försämrad situation för flickor och kvinnor i landet. 2021 förbjöds flickor att gå i gymnasiet, och i början av 2023 utökade talibanerna förbudet mot kvinnors och flickors utbildning till att även innefatta universitet. Förbudet berör 80 procent av alla flickor och kvinnor i landet, enligt UNESCO:s uppskattning. Och det är inte bara på utbildningsfronten det har blivit sämre i Afghanistan. Under 2023 beräknas 28,3 miljoner människor, vilket är två tredjedelar av befolkningen, vara i behov av humanitärt stöd.
I juni 2022 fick Munisa Rashid slutligen rollen som senior kommunikatör på Svenska Afghanistankommittén (SAK). Men hon har upplevt stora förändringar i sin vardag i och med talibanernas maktövertagande.
Den nya regimen påverkade inte bara hennes arbetsmöjligheter i Afghanistan. Innan universitetsförbudet ville Munisa Rashid påbörja en masterutbildning, men hon kände en rädsla över ett sådant beslut på grund av talibanernas syn på utbildning för kvinnor. Hon hade en oro över både de sociala normerna och om hon skulle ha möjlighet att avsluta sitt studieprogram.
Hon kan inte heller längre klä sig hur hon vill eller lämna huset utan en manlig förmyndare. Hennes fritidsintresse inom fotografi har blivit svårt, då hon inte längre har tillåtelse att ta bilder var som helst, eftersom det kräver tillstånd från talibanerna. Trots Munisa Rashids nya vardag bestämde hon sig för att tacka nej till ett stipendium för en resa till Italien. Hon valde i stället att stanna kvar i Afghanistan.
– Eftersom min familj, mitt land och kvinnorna i Afghanistan behöver mig och vi måste fortsätta kämpa, vi kan inte lämna allt bakom oss, säger hon.