Minskat bistånd och ökad fattigdom: “En utveckling på väg åt helt fel håll”

Afrikagrupperna är en av flera civilsamhällsorganisationer i Sverige som har kommit att påverkas av nedskärningarna i biståndet. Solidaritetsorganisationen har i nästan 50 år arbetat med utveckling i södra Afrika, och var tillsammans med befrielserörelserna i regionen en viktig drivkraft i kampen mot Apartheid i Sydafrika.

Hur påverkas Afrikagrupperna av omstruktureringen inom biståndet?

– Alla viktiga mötesplatser, där vi kunnat nå ut till nya målgrupper och människor, såsom bokmässan i Göteborg och Almedalsveckan, är nu till stora delar helt utan finansiering. Det blir svårare att hitta nya sätt att nå ut, säger Louise Lindfors, Afrikagruppernas generalsekreterare.

Flera organisationer har riktat kritik mot regeringen för nedskärningarna, men också för regeringens bristande dialog med civilsamhället. I januari i år bjöd biståndsministern in över 70 civilsamhällsorganisationer till utrikesdepartementet. Syftet med uppslutningen var att diskutera det svenska biståndet och utvecklingssamarbetet. Louise Lindfors var på plats under samtalet, och hon är kritisk till att det inte fanns någon ordentlig möjlighet att ställa frågor till ministern.

– Det var ett väldigt välregisserat möte där ingen av oss deltagare från civilsamhället fick möjlighet att ta ordet. Jag upplevde inte att vi fick möjlighet att medverka aktivt eller komma med input, säger hon.

Budskapet från den biståndsminister Johan Forssell (M) är att prioritera det humanitära biståndet och att främja handel, näringsliv och entreprenörskap. Louise Lindfors belyser i stället vikten av utvecklingsbiståndet.

Hur och på vilka sätt ser du att sådant bistånd bidrar till utveckling?

– För att skapa stabilitet, demokrati och stärka mänskliga rättigheter globalt så har utvecklingsbiståndet den allra viktigaste funktionen att spela. Utvecklingsbiståndet och dess utförare, det civila samhället, är en grundförutsättning för en fungerande demokrati, säger Louise Lindfors.

Sverige har sedan länge beskrivits som ett föregångsland inom ekonomiskt bistånd internationellt, bland annat av OECD, men i takt med att biståndet har omstrukturerats menar Louise Lindfors att ambitionen att stå i solidaritet med globala syd har sänkts.

Lite bistånd går till jordbruk

Jordbruk är lågt prioriterat i det svenska biståndet. Endast tre procent av Sveriges bistånd gick till jordbruksutveckling, enligt en rapport från 2022 som studerade det svenska biståndet under perioden 2005 till 2020. Afrikagrupperna, som arbetar med matsuveränitet och att stödja hållbara jordbruk i södra Afrika, menar dock att jordbruksbiståndet är centralt för utvecklingen i regionen. Och trots att frågan om livsmedelsförsörjning fått allt större fokus under Rysslands invasion av Ukraina, var jordbruksbiståndet lågt under förra året.

– Konsekvenser av pandemin, klimatkatastrofer och Rysslands krig i Ukraina gör att matbristen och fattigdomen nu för första gången på flera decennier ökar, en utveckling på väg åt helt fel håll, säger Louise Lindfors.

De centrala frågorna för Afrikagrupperna, såsom bekämpningen av fattigdom och hunger, går hand i hand med kapaciteten att skapa matförsörjning för lokala samhällen, något som kan påverkas av minskat bistånd, enligt Louise Lindfors. Hon menar att eftersom det finns ett välfungerande jordbruk av spannmål i Afrika, som redan i dag skulle räcka till att föda hela befolkningen på kontinenten, så blir delar av jordbruket som handlar om makt, kunskap och fördelning av resurser viktiga för framtiden.

Louise Lindfors anser vidare att kombinationen av klimatkrisen samt den mer intensiva påtryckningen från stater och företag att jordbruk i södra Afrika ska industrialiseras är ytterligare utmaningar.

– Makten över maten är den viktigaste framtidsfrågan. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se