Det internationella biståndet befinner sig under hot. Trots att vi lever i en tid där biståndet är viktigare än någonsin vill flera partier i riksdagen på olika sätt minska det. Miljöpartiet vill istället både höja det internationella biståndet till minst 1% av BNI och stå upp för ett humant flyktingmottagande. Det skriver Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson inom Miljöpartiet.
Vi lever nu i en allt farligare tid. Rysslands invasion i Ukraina gör att säkerhetsläget har försämrats dramatiskt i vårt närområde. Den europeiska säkerhetsordningen är ifrågasatt. En demokrati i Europa har blivit invaderad av en auktoritär stat som försöker frånta landet sin rätt till frihet och självbestämmande.
Detta kommer att påverka oss under mycket lång tid och tyvärr ser även kriget ut att riskera att fortsätta på obestämd tid. Vi behöver fortsätta med tydliga sanktioner mot Ryssland, stötta Ukraina och vara beredda att försvara centrala värderingar som är grunden för våra liberala, demokratiska stater.
Kriget i Ukraina får också andra stora konsekvenser i en instabil och utsatt värld. Vi ser hur bränslepriser och matpriser stiger. Redan nu syns protester i länder som Jemen och Sudan då människor som är på gränsen till svält nu lider av högre matpriser. Ryssland och Ukraina är världens största veteexportörer och vi riskerar en global svältkatastrof som dessutom riskerar att drabba länder som redan är hårt ansatta av konflikter, fattigdom och klimatförändringar. Vi är bara i början av att utröna sidoeffekter av det allvarliga läget och börjar se konsekvenserna globalt.
I detta läge finns flera hot mot det internationella utvecklingsbiståndet. Flera partier i Sveriges riksdag vill sänka biståndet om de kommer till makten. Den socialdemokratiska regeringen har meddelat att de tänker minska biståndet genom att använda uppemot en tredjedel av det till flyktingmottagning i Sverige. De tänker helt enkelt minska biståndet bakvägen genom att omfördela pengar som ska gå till världens mest utsatta till svenska statens kostnader för flyktingmottagande. Miljöpartiet är djupt kritiska till detta. I en tid när bistånd är viktigare än på länge, när behoven ökar och när världen står inför en global svältkatastrof som i sin tur kan generera politiskt kaos och än mer krig och konflikter, är det helt fel väg att gå. Vi behöver minimera avräkningarna samtidigt som vi står upp för att solidariskt hjälpa flyktingar i Sverige.
Sveriges bistånd ska uppgå till minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Hösten 2021, när Miljöpartiet satt i regeringen, presenterade vi den största biståndsbudgeten någonsin, med stora satsningar på fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), konfliktförebyggande insatser samt klimat och miljö. Viktiga initiativ har också tagits för att stärka arbetet med att förebygga krig och konflikter som en del i hela utvecklingssamarbetet. Nu riskerar många satsningar att gå om intet.
I en allt mer brutal värld präglad av konflikter, klimatförändringar och där demokratin i allt större inskränks och hotas krävs mer av global solidaritet, inte mindre. Miljöpartiet föreslår därför en höjning av biståndet till 1,25 procent av BNI. Vi behöver en tryggare värld och vi behöver hjälpas åt. Dessutom säger vi nej till regeringens avräkningar. Vi tycker att avräkningar från biståndet ska minimeras och fick under tiden i regeringen Socialdemokraterna att begränsa detta, något som verkar helt bortblåst nu.
Sverige ska fortsätta att driva en feministisk utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt, inflytande i fredsarbete, frihet från våld samt rätten till reproduktiv hälsa. Respekten för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter behöver öka. Fler kvinnor ska vara med och fatta de viktiga besluten.
Fredliga och inkluderande samhällen är ett av de globala målen i Agenda 2030. För en varaktig fred krävs fredsavtal där mänskliga rättigheter respekteras och som ger människor hopp om framtiden. Sverige har haft en viktig roll i internationellt fredsarbete och ska fortsätta att delta aktivt och driva på, inte minst ska Sverige stå upp särskilt för frågor som rör kvinnor och minoriteter i fredsarbetet. Det humanitära biståndet bör därför i första hand fokusera på människors, framför allt kvinnors och barns, möjlighet och rätt till utbildning och arbete samt att skydda civilsamhällets deltagande i samhället. Sverige är i dag världens största biståndsgivare till vaccinsamarbetet Covax sett till befolkningsmängd. Vi vill fortsätta samarbeta internationellt för att vaccin ska finnas för alla och verka för att fler länder ökar sitt bidrag. Coronapandemin har visat vikten av att den internationella humanitära hjälpen till människor i nöd utökas för att stärka kapaciteten att ge snabba insatser i liknande krislägen även i framtiden.
Sverige har, och ska fortsätta ta, en ledarroll för att lösa den globala klimatkrisen. Det gör vi genom att leva upp till våra egna klimatlöften och nå nollutsläpp senast 2035, men också genom att hjälpa andra länder att klara klimatomställningen. Sverige ska hjälpa länder att skydda känsliga områden mot exploatering av olja och fossilgas, och verka för ett globalt förbud mot subventioner av fossila bränslen.
En överväldigande majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och livnär sig på jordbruk. Trots detta går i dag endast en liten del av det internationella biståndet till jordbruksutveckling och livsmedelsproduktion. Samtidigt som världen nu potentiellt står inför den värsta hungerkrisen på 50 år går bara 0,03 procent av svenskt bistånd till livsmedelsproduktion. Sverige bör fördubbla biståndet till bönder och jordbruk, och framför allt småskaligt sådant, till minst 5 procent av den totala biståndsbudgeten samt verka inom EU och FN för att övriga biståndsgivare följer Sveriges exempel. Sveriges bistånd bör främja möjligheterna för särskilt småbönder till direkt och demokratisk kontroll över lokala resurser och därmed rätten att kunna producera sin egen mat lokalt i stället för att förlita sig på livsmedel producerade av internationella företag. För att utrota hungern krävs att vi främst fokuserar på att lyssna till behoven hos de som hungrar och förse dem med de resurser de behöver för att trygga sin egen matförsörjning.
Det förutsätter att människor inte fråntas tillgången till land och rent vatten eller rätten att bevara, spara och plantera grödor som legat till grund för småbrukares matförsörjning i generationer.
Sveriges bistånd ska vara hållbart, stärka demokrati och rusta samhällen för att minska fattigdom och utsatthet, möta klimatutmaningen, motverka korruption, och driva på för fred och stabilitet i världen i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Sverige ska stå fast vid minst enprocentsmålet för svenskt bistånd och biståndet bör i detta mycket allvarliga läge dessutom öka. Vi ska inte göra om misstaget att göra stora avräkningar på biståndet för att finansiera flyktingmottagandet. Regeringens avräkningar mot biståndet behöver minimeras.
Riksdagspartiernas syn på det svenska utvecklingssamarbetet
Utvecklingsmagasinet har kontaktat alla åtta riksdagspartier och erbjudit dem att skriva debattartiklar om deras syn på det svenska utvecklingssamarbetet – hur de ser på enprocentsmålet och hur de vill att utvecklingssamarbetet ska se ut framöver. Artiklarna och eventuella repliker kommer att publiceras löpande på www.fuf.se/magasin.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
