Jakten på vaccin har inte undgått någon. Först handlade jakten om att uppfinna vaccin; nu handlar det om att tillverka det. Den internationella solidariteten sätts på prov när patent ser till att läkemedelsföretag går före människors liv och hälsa, samtidigt som den globala ojämlikheten exponeras och förvärras. Det skriver Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson, Vänsterpartiet.
Distributionen av vaccin inom EU blir alltmer instabil. Flera länder har delvis övergivit EU:s samordning och istället köpt eget vaccin. Samtidigt finns det ännu större frågetecken och oro kring den globala distributionen av vaccin. Regler om patent, skyddande av läkemedelsföretag och ovilja att dela med sig av medicinsk och teknisk kunskap kring framtagandet av vaccin gör att stora delar av världen står utan. Människor i låg- och medelinkomstländer lär få vänta i många år, om de nu överhuvudtaget får vaccin.
Så hur är det med den internationella solidariteten? Det kostade väldigt lite för ledare i västvärlden att strax efter att pandemin bröt ut 2020 dela med sig av fina ord om solidaritet inom den globala gemenskapen. Både Emmanuel Macron och Angela Merkel var tidigt ute och sa att, när vaccinet kommer, ska det vara ”a global public good”. De orden speglar inte den verklighet vi idag befinner oss i, nu när vi har fungerande vaccin.
Det internationella åtagande som finns – Covax – påstås fokusera på att rättvist fördela vaccin i huvudsak med att höginkomstländer genom donationer ökar produktionen av antalet vaccindoser som kan distribueras till låg- och medelinkomstländer. Men hittills har Covax varit gravt underfinansierat och antalet doser som fördelats kan liknas med en droppe i havet. I skrivande stund har Covax levererat ungefär 15 miljoner doser och avsatt omkring 187 miljoner doser för distribution. Det kan låta mycket. Men med tanke på att det totalt finns över 4,7 miljarder människor i de länder som det ska levereras till, är det provocerande att påstå att Covax fördelar vaccin rättvist. Dessutom kommer de avsatta doserna ta lång tid att distribuera.
Det finns bättre vägar framåt. Indien och Sydafrika har genom världshandelsorganisationen WTO föreslagit en sådan väg, tillsammans med över 100 låg- och medelinkomstländer, som Vänsterpartiet stödjer. De föreslår att patentet på vaccin mot covid-19 ska lyftas, så att fler länder kan tillverka det. Inom WTO finns en överenskommelse som kallas TRIPS (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights), vilken ger läkemedelsföretag patent på de framtagna vaccinen under 20 år. Det gör att företagen kan driva upp priset i och med att ingen annan kan producera vaccinet.
Detta patentsystem är vad Indien och Sydafrika vill upphäva tillfälligt under pandemin, så att fler aktörer kan massproducera vaccin till ett lägre pris. Det skulle kraftigt öka distributionen av vaccin i världen. Och kapaciteten finns. Enligt UNICEF är den globala årliga tillverkningskapaciteten för 2021 av vaccin mot covid-19 ungefär 20 miljarder doser. Men lite av den kapaciteten används eftersom patentlagar gör tillverkning för dyrt i stora delar av världen. Pfizer, Moderna och AstraZeneca har endast kapacitet på 3,2 miljarder doser årligen.
EU, USA, Storbritannien och flera andra höginkomstländer röstade emot att patent skulle upphävas under pandemin. När det kommer till kritan visar de att läkemedelsföretagens vinster sätts före den globala hälsan, till och med i en pandemi när stora delar av världen stänger ned sina samhällen. Dessutom kommer majoriteten av finansiering till företagen för framtagande av vaccin mot covid-19 från det offentliga. Det är alltså våra skattepengar som går till deras vinst, snarare än till vaccin åt människor.
Vänsterpartiet är ensamma i riksdagen om att vilja upphäva patentet på vaccin. Den enda anledning till att vaccinet kunde utvecklas så snabbt var genom offentliga subventioner, tillsammans med att regeringar ingick i avtal med läkemedelsföretag att de skulle köpa ett visst antal doser, vilket garanterade företagens vinster. Nu måste patentet upphävas så att våra skattepengar inte går till ännu mer vinster för läkemedelsföretagen, utan istället till mer vaccin åt människor världen över. Då kan vi börja prata om internationell solidaritet igen.