Unga har, enligt FN, en nyckelroll för att skapa fred och säkerhet. Trots det finns unga människor sällan representerade i politiken. Många unga känner tvärtom frustration, hopplöshet och brist på tilltro till sina regeringar och det internationella samfundet, skriver Hanna Waerland-Fager från Utrikespolitiska förbundet.
Den arabiska våren, March For our Lives (de studentledda demonstrationerna mot USA:s vapenlagar) och Fridays For Future (de globala skolstrejkerna för klimatet) har alla en gemensam nämnare – unga som organiserar sig för politisk förändring. Protester mot auktoritära regimer, demonstrationer mot rådande vapenlagar och manifestationer för klimatet är endast några exempel där unga tar på sig ledartröjan, höjer sina röster och kritiserar den rådande politiken.
Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år. Trots det är de ofta uteslutna från det politiska beslutsfattandet – ett problem som diskuterats av FN:s säkerhetsråd, den främsta internationella arenan för fred och säkerhet. Resolutionerna 2250 och 2419 (som antogs 2015 respektive 2018) är de första i sitt slag som understryker vikten av ungas deltagande och inkludering för att bygga fred och säkerhet.
I det internationella arbetet för fred och säkerhet har unga under lång tid ansetts utgöra ett globalt säkerhetshot. Exempelvis är en vanlig förekommande fras ”Ungdomsarbetslöshet är en internationell säkerhetsfråga”, där många unga människor utan arbete leder till mer våld, droger och gängkriminalitet. I FN:s säkerhetsrådsresolutioner anses däremot unga mellan 18 och 29 år vara nyckeln för arbetet för en fredlig och säker värld. De är effektiva fredsbyggare istället för pådrivare av konflikter. Trots att unga runt om i världen är en heterogen grupp, med olika bakgrunder, perspektiv och åsikter, sätter resolutionerna 2250 och 2419 fingret på något oerhört viktigt – ungas rätt att höja rösten, påverka sin framtid och att själva delta i formella fredsförhandlingar.
Måste omvandla ord till handling
Sedan 2015 har FN-agendan om unga, fred och säkerhet utvecklats på lokal, nationell och global nivå. Genom internationellt bistånd riktar den svenska regeringen fokus mot ungas deltagande och inkludering i fredsbevarande arbete runt om i världen. Folke Bernadotteakademin (FBA), har även fått i uppdrag av den svenska regeringen att analysera hur Sverige bäst kan genomföra FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Det finns flera positiva exempel, både i Sverige och i andra länder, där implementeringen av resolutionerna om unga, fred och säkerhet har tagits på allvar. Bland annat har FBA samlat både experter från det unga civilsamhället och representanter från FN-organ och FN-instanser för att omvandla ord i resolutionerna till faktisk handling.
Arbetet med att stärka ungas deltagande och inflytande över frågor som rör fred och säkerhet har bara börjat. Däremot saknas det reella strategier, både lokalt, nationellt och internationellt, för hur unga-fred- och säkerhetsagendan ska implementeras i realiteten.
I det konfliktdrabbade Somalia är över 80 procent av befolkningen 35 år eller yngre. Samtidigt har den unga befolkningen länge blivit exploaterad för olika terroristgruppers konfliktfyllda mål. Få unga har möjlighet till utbildning och jobb – samtidigt är de exkluderade från landets samhällsstyrning och fredsbyggande arbete.
I Israel och Palestina växer unga upp i en av världens äldsta konflikter. Hat och hot främjas men arbetet för fred och mänskliga rättigheter försämras.
I en tid då allt fler unga känner sig förbisedda och orättvist behandlade räcker det inte att ungas arbete under den arabiska våren, March For our Lives och Fridays For Future uppmärksammas. Kunskapen och förståelsen för ungas roll som fredsbyggare behöver öka och insatserna för ungas inkludering och deltagande behöver bli fler.
Krävs unga i politiken
Hur ska världens länder och internationella organisationer, som nu lyfter vikten av ungas roll för fred och säkerhet, gå från ord till handling? Till att börja med behöver kunskapen om unga-fred- och säkerhetsagendan öka. Det räcker inte med att den svenska regeringen ber en myndighet att analysera hur Sverige kan arbeta med unga, fred och säkerhet. Istället krävs en gedigen diskussion och debatt om hur ungas representation inom politiken, och i synnerhet i arbetet med fred och säkerhet, ska öka. Ungas formella representation ska inte endast diskuteras inom politikens innersta korridorer, utan det krävs ett brett kunskapsspridande arbete runt om i Sverige, exempelvis inom skola, ideella föreningar och påverkansorganisationer.
Ett initiativ där unga själva får uttrycka sina åsikter för hur Sverige bör arbeta för att implementera samt förbättra FN:s säkerhetsrådsresolutioner, är den pågående uppsatstävlingen som arrangeras av Utrikespolitiska Förbundet Sverige (riksorganisationen för Sveriges utrikespolitiska föreningar) och Folk och Försvar. Tillsammans skapar dessa två organisationer en viktig grund för hur unga själva bär idéer för vägar till säkerhet och fred.
Det kunskapsspridande arbetet är också en viktig del för att nå nästa steg – det faktiska arbetet för att implementera säkerhetsrådsresolutionerna. Ett exempel på detta är de tusentals unga som samlas världen över för att lyfta klimatförändringarnas säkerhetshot. Låt oss därför ta tillvara på de röster som nu höjs och omvandla dessa till ungas reella inkludering för politisk förändring – kan den 16-åriga skoleleven Greta Thunberg engagera en hel värld, är det inte mycket begärt att i alla fall lyssna på vad unga faktiskt tycker, vad de har för lösningar och vad de oroar sig för.
När unga öppnar munnen, talar nämligen framtiden.
Resolution 2250 och 2419
Resolution 2250 och 2419 är två texter som har antagits av FN:s säkerhetsråd. Resolution 2250 om Unga, fred och säkerhet antogs 2015 och är unik för att det var första gången som säkerhetsrådet erkänner att unga har en viktig och positiv roll i det fredsfrämjande arbetet. Resolution 2419 antogs tre år senare – under Sveriges ordförandeskap – och har fokus på ökad representation av unga i fredsförhandlingar och konfliktförebyggande arbete.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
