Irak har länge präglats av konflikt och står idag inför en återhämtningsprocess efter att stora delar av landet varit ockuperat av terroristorganisationen Islamiska Staten. Katarina Carlberg från Kvinna till Kvinna berättar om den aktuella situationen för kvinnor i Irak.
I boken “Den sista flickan” vittnar den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad om sin tid som fånge hos terroristorganisationen IS i Irak. Det är en svår bok att läsa, till och med för den tjockhudade läsaren. Det våld som beskrivs är närmast ofattbart för den som inte bevittnat något liknande på nära håll. Tyvärr är Murads historia inte unik. Grovt våld har länge förföljt den irakiska befolkningen, också efter Saddam Husseins fall som ett resultat av den USA-ledda invasionen år 2003.
Irak är ett av de länder där den svenska kvinnorättsorganisationen Kvinna till Kvinna arbetar på plats för att stödja kvinnor i konfliktdrabbade områden. Katarina Carlberg är organisationens fältrepresentant i Irak och är expert på irakiska kvinnors situation. När jag ringer upp Carlberg är hon på plats i staden Erbil, dit hon reser regelbundet som en del av sitt arbete.
Katarina Carlberg förklarar att motstridigheter mellan olika grupperingar kom upp till ytan efter invasionen år 2003. Hon ställer sig dock tveksam till att spridningen av religiösa uppfattningar, språk och etniciteter i sig skulle vara en rot till konflikten.
– Det i sig behöver inte vara en orsak. Ett sönderfallande samhälle och icke fungerande samhällsfunktioner kan stärka känslan bland olika grupper att det inte finns någon vits i att vara ett enat land. Både Irak och Kongo brottas ju med det i viss utsträckning, menar Carlberg som tidigare arbetat som representant i Kongo.
Djupgående konflikter drabbar alla delar av samhället, inte minst de sociala normer som styr kvinnors roll och samhällsdeltagande. Katarina Carlberg förklarar att det finns exempel på hur kvinnor blivit mer delaktiga i samhället som ett resultat av kris och konflikt, när män tvingas till fronten får kvinnor ta fler beslut i hemmet. Så har dock inte situationen sett ut i Irak.
– En inriktning som man ser är att samhällen i kris och konflikt ofta går tillbaka till mer patriarkala och konservativa värderingar, detta har man tyvärr sett mer av i Irak, förklarar Carlberg.
I december belönades Nadia Murad med Nobels fredspris, något som Katarina Carlberg hoppas ska sätta press på den irakiska regeringen. De bör utöka sitt arbete för att hjälpa medborgare som utsatts för våld. Man får dock inte glömma bort att se till helheten, påpekar hon.
– Det som man vill undvika är att man hamnar i en återvändsgränd och gör analysen att IS gjorde detta mot en specifik grupp av irakiska kvinnor. Istället borde man bredda perspektivet till att våld mot kvinnor och sexuellt våld är ett problem i hela samhället.
Carlberg berättar att Kvinna till Kvinna stödjer en rad lokala kvinnorättsorganisationer som på olika sätt arbetar med irakiska kvinnors rättigheter, vissa arbetar aktivt med att ge våldsutsatta kvinnor juridiskt stöd. Kvinnors rättigheter försvaras i den civilrättsliga delen av irakisk lagstiftning. Trots det har landet som ett resultat av fattigdom och bristande säkerhet stora problem med barnäktenskap och strikta patriarkala normer. Kvinnors lagstadgade rättigheter kan inte heller tas för givna.
– Det finns en grupp parlamentariker som gång på gång försöker driva igenom en lagändring så att den civilrättsliga lagstiftningen istället ska följa religiösa lagar. Detta hade kunnat få väldigt negativa konsekvenser för kvinnor, menar Carlberg.
En övergång till sådan religiös lagstiftning hade gjort det möjligt att gifta bort flickor så unga som nio år. Trots att förslaget kommit upp i parlamentet ett flertal gånger har det hittills inte fått genomslag.
– Egentligen är det så att det lagliga skyddet för irakiska kvinnor är ganska bra. Äktenskap med minderåriga är till exempel inte tillåtet i lag. Den civilrättsliga lagstiftningen i Irak idag är sekulär, men det finns flera exempel på att de konservativa strömningarna har ökat, säger Carlberg.
Det är ingen tvekan om att landet står inför stora samhällsutmaningar. Katarina Carlbergs arbete försvåras av praktiska utmaningar och säkerhetsläget måste hela tiden tas i beaktning. Dock påpekar hon att det finns många positiva krafter i Irak som arbetar oavbrutet för en förbättring.
– Det är väldigt roligt att arbeta med Irak. Ibland kan det vara tungt och jobbigt, men man träffar mycket aktivister och organisationer som verkligen tror på det de gör. De anstränger sig oerhört och det är otroligt inspirerande.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
