Flera gånger har Madagaskar hamnat på organisationen CARE:s lista över de tio minst omskrivna humanitära kriserna. Detta trots att landet har drabbats av årlig torka och dess befolkning av undernäring och svält. I södra delen av landet pågår just nu en humanitär katastrof vars orsak har debatterats.
I den internationella medierapporteringen skrivs det inte mycket om Madagaskar. Det visar den internationella biståndsorganisationen CARE:s lista på årets minst omskrivna humanitära kriser, där kriser som drabbat minst en miljon människor har rankats efter antalet digitala nyhetsartiklar som nämner krisen, förklarar Blankspot. 2021 var tredje året i rad som Madagaskar platsade på listan.
Coronapandemin, politisk instabilitet och naturkatastrofer i form av både översvämningar och torka är några av orsakerna till landets kriser de senaste åren.
Södra delen av landet hårt drabbad
I nuläget är det den södra delen av Madagaskar, Androyregionen, som är hårdast drabbad. Där pågår extrem torka som lett till att 1.3 miljoner människor har svårt att hitta mat för dagen och 28 000 personer lever på gränsen till svält, enligt BBC. I höstas rapporterade Al Jazeera om att människor tvingats äta löv, jord och kaktusfrukter för att överleva när skördarna torkade ut.
Landet, som även är världens fjärde största ö, är den enda platsen i världen där svältliknande förhållanden inte är direkt kopplade till en konfliktsituation, enligt Svenska Dagbladet.
Klimatförändringar utpekade som orsak
Vad är då orsaken till den humanitära kris som pågår i landet? I samband med klimatmötet i Glasgow under hösten 2021 betonade både WFP och Amnesty klimatförändringarna som orsak till svältkatastrofen.
– Det är en enorm orättvisa att de som påverkas av klimatförändringarna mest är de i utvecklingsländer som har bidragit minst till klimatförändringarna, uttalade sig Amnesty enligt Al Jazeera.
WFP beskrev Madagaskar som ett av de första exemplen på att klimatförändringarna kan leda till svältliknande förhållanden, när regnen blir färre och temperaturerna högre.
Forskningsstudie motbevisar teori
Dock rapporterade flera nyhetsmedier i början av december om en forskningsstudie som motbevisade teorin om att klimatförändringar är den största anledningen till matbristen. Studien, som är framtagen av forskningsnätverket World Weather Attribution (WWA), visar att trots att regnbristen mellan 2019 och 2021 har varit ovanligt svår så var den ändå inom ramarna för naturliga variationer i öns klimat.
Detta ligger i linje med en FN-rapport som konstaterade att det är först vid två graders uppvärmning som den globala uppvärmningen kommer leda till torka i Madagaskar, enligt Svenska Dagbladet.
WWA:s studie betonar istället att de främsta orsakerna till den nuvarande humanitära krisen i södra Madagaskar är utbredd fattigdom, ett regnberoende jordbruk, dålig infrastruktur samt de svåra ekonomiska konsekvenserna som coronapandemin medfört – till exempel förlorade jobb och inkomster.
Politik och historia spelar in
Samtidigt har politik och historia haft en roll att spela i Madagaskars utveckling. Landets president Andry Rajoelina har kritiserats för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra matbristen, menar BBC, och den bristfälliga infrastrukturen i Androyregionen är en kvarleva från tiden då Madagaskar var en fransk koloni.
–Fransmännen brydde sig inte om att utveckla Andryregionen eftersom befolkningen där utövade motstånd mot dem, förklarar universitetsläraren Dr Tsimihole Tovondrafale för BBC.
Men trots resultaten av WWA:s studie så betonar forskarna bakom studien att klimatförändringarna kan bli ett allvarligt hot mot Madagaskars befolkning i framtiden.
– Om förbättringar gällande arbetslöshet, infrastruktur och beroendet av jordbruk inte sker kan små förändringar i klimatet ha förödande konsekvenser, förklarar en av forskarna.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se