Historiskt kärnvapenförbud kan träda i kraft

Den 24 oktober i år blev Honduras den 50:e staten att ratificera, det vill säga ställa sig bakom, FN:s kärnvapenkonvention. Det betyder att konventionen kommer att träda i kraft den 22 januari 2021. Konventionen förbjuder bland annat användning, tillverkning, testning, utstationering och hot om att använda kärnvapen. 

–Det här är verkligen en historisk händelse. En gång för alla har vi förbjudit kärnvapen, säger Agnes Hellström , ordförande på Svenska Freds. 

Humanitära konsekvenser i fokus

Svenska Freds är en del av ICAN, vilket är en paraplyorganisation som under flera år drivit kampanj mot kärnvapen och för att FN:s kärnvapenkonvention ska antas. FN:s kärnvapenkonvention skiljer sig från tidigare nedrustningsavtal då den dels helt förbjuder kärnvapen, dels understryker de humanitära och miljömässiga konsekvenserna av kärnvapen. 

– Idag finns tillräckligt med kärnvapen för att utplåna mänskligheten flera gånger om. Tack vare avtalet har det kommit upp på agendan. Ju mer vi lyfter de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, desto starkare tror jag att opinionen mot kärnvapen kommer bli, berättar Agnes.

Kärnvapenstaterna inte med

Samtliga kärnvapenstater (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Nordkorea, Indien, Pakistan och Israel) har bojkottat förhandlingarna av konventionen och varken signerat eller ratificerat avtalet. Agnes Hellström menar att reaktionerna från kärnvapenstaterna har varit motsägelsefulla:

– I ena stunden argumenterar kärnvapenstaterna för att konventionen inte kommer få någon effekt, i nästa stund uppmanar de stater att inte skriva under. Jag tror att de känner sig påverkade av avtalet.

Agnes belyser att det är vanligt att vapentillverkande stater ställer sig utanför förbud. Hon drar en liknelse till förbudet mot personminor som antogs 1997. 

– USA, Kina och Ryssland är exempel på tidigare stora producenter av personminor som aldrig gått med i avtalet. Trots det har alla tre mer eller mindre upphört med sin produktion av minor.

Agnes menar därför att det är viktigt att förbjuda kärnvapen eftersom ett förbud har en normskapande effekt och kan delegitimera användande, utvecklande och innehav av kärnvapen. Agnes understryker vidare att ett förbud kan få avgörande finansiella konsekvenser. När ett vapen är olagligt får vapentillverkare svårare att finansiera sin produktion. Banker, pensionsfonder och andra finansiella institutioner vill inte i lika hög grad investera i något som är förbjudet.

– Om intresset för att finansiera och investera i vapentypen minskar, så påverkar det hela industrin. Det kommer bli svårare att utveckla och modernisera kärnvapen eftersom det blir ett vapen ingen vill förknippas med, säger Agnes.

Vill se förändring

När Agnes blickar framåt hoppas hon att länder fortsätter ställa sig bakom FN:s kärnvapenkonvention.

– Majoriteten av världens länder behöver visa vad vi vill se för förändring. Om vi ska vänta på att kärnvapenstaterna ska vilja ge ifrån sig makten så kommer vi får vänta hela våra liv. Det är genom att organisera gräsrötterna som förändring sker. Med samlat kraft tvingar vi dem att lyssna, säger hon. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se