Hållbar konsumtion och produktion – stor utmaning för Sverige

Vi konsumerar långt mer än vad planeten klarar av. Överutnyttjandet av naturens resurser och utsläpp av växthusgaser utgör ett stort miljöhot. Samtidigt som intresset ökar för att producera och handla varor och tjänster som är bra för både planetens och människors välbefinnande, så ökar också svenskars materiella fotavtryck drastiskt. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster, mål 12 i de globala målen för hållbar utveckling, är en av Sveriges största utmaningar när det kommer till att bli ett hållbart samhälle, visar flertalet rapporter och utvärderingar enligt en utredning om Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

– Systemet vi har i dag, där vi förstör och exploaterar på ett ställe och handlar över hela världen för att konsumera och skapa mer avfall, är en huvudorsak till att vi riskerar planetens stabilitet, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för forskningsinstitutet Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Hållbar konsumtion innebär i stort att skapa ett bättre samhälle ur en socioekonomisk aspekt, med hänsyn till klimatet. I dag råder en ojämn fördelning i världen, och en stor del av den ekologiska bördan läggs på utvecklingsländer som inte drar lika stor ekonomisk fördel, enligt OECD.

Matproduktionen är en klimatbov

– Vi gör dubbelfel just nu, säger Johan Rockström på det fullsatta seminariet ”Hur räddar vi vår planet och vår framtid?” under Almedalsveckan 2022.

Han syftar till att vi ökar koldioxidutsläppen samtidigt som vi försämrar naturens förmåga att återhämta sig. För att vända trenden med global uppvärmning och undvika de största klimatrelaterade effekterna krävs en omställning i flera sektorer, menar Johan Rockström. Det handlar om att placera det ekonomiska systemet inom planetens gränser och inse att kostnaden på klimatet förflyttas till andra – som framtida generationer.

Enligt Johan Rockström krävs två centrala omställningar för att människans utveckling inte ska överskrida jordens gränser – en energiomställning och en omställning av jordbruket. Globalt sett utgör matproduktionen den största åtgången av färsk vatten och en av de industrier som bidrar till mest utsläpp av växthusgaser. Dessutom bidrar jordbruket till övergödningen i Östersjön, avskogning, förlust av kolsänka – det vill säga växters lagring av koldioxid – och förlust av biologisk mångfald.

– Om vi fixar maten, löser vi också en stor klimatpåverkan, säger han.

Sveriges klimatpåverkande utsläpp baserat på produktion och konsumtion uppgick 2019 till 93 miljarder ton utsläpp av växthusgaser, när beräkningarna kompletteras med utsläpp även utanför Sveriges gränser, visar statistik från Naturvårdsverket och SCB. De konsumtionsbaserade utsläppen utgör hushållens konsumtion, offentliga sektorns konsumtion och investeringar, så som byggnader och infrastruktur. I internationell måluppföljning inkluderas inte utsläpp orsakade av konsumtion och produktion som flyttas utanför Sveriges gränser.

– För att komma fram till hur mycket Sverige kan släppa ut, måste vi titta på det globala planet, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF.

Tillsammans med forskare på Uppsala universitet har bland andra WWF tagit fram analysverktyget Klimatkollen, som beräknar Sveriges koldioxidbudget – alltså vad Sverige kan släppa ut för att hålla sig inom planetens gränser. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål behöver Sverige minska sina utsläpp exponentiellt med 20 procent per år fram till 2030.

– De mål som tidigare är satta är otillräckliga, menar Gustaf Lind.

Övergången till cirkulära flöden

– Konsumtion har länge stått för välstånd, inleder Karin Winroth, docent i företagsekonomi vid Södertörns universitet på seminariet ”Mer eller mindre – hur skapar vi balans i vår konsumtion” under Almedalsveckan.

Samtidigt som konsumtion blivit en problematik som ökar trycket på jordens resurser, ökar också trycket mot att konsumera mer.

– Vi lockas in i konsumtionsmönster, utan att reflektera så mycket för vad det gör med oss, säger Karin Winroth.

I konsumtionsrapporten ”Sustainable mindsets”, som Borås Högskola har tagit fram tillsammans med ett analysföretag under 2022, behöver de flesta i världen förändra sina konsumtionsmönster. Vissa behöver konsumera mer och andra mindre i syfte att uppnå en hållbar livsstil. Samtidigt går vi mot ett ”konsumtionsparadigm” – där cirkulära flöden får mer utrymme i synen på den framtida ekonomin.

– Vi måste både minska konsumtion och produktion men också skapa mer cirkulära system för konsumtionen. Det har fler och fler sektorer börjat förstå, men få börjat tillämpa det, kommenterar Johan Rockström efter seminariet “Hur räddar vi vår planet och vår framtid”.

I rapporten lyfts flera globala perspektiv på konsumtion.

– I Europa är konsumenters individuella val i fokus medan diskussionen i övriga världen i högre grad tar utgångspunkt i frågor som brist på resurser, säkerhet och ansvarsfrågor, skriver Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och ansvarig för framtagandet av rapporten, på högskolans hemsida.

Omställningen till en hållbar konsumtion och produktion är en del för att klara nationella klimatmål och internationella åtaganden. Samtidigt ska inte utsläppsminskningar ske på bekostnad av människor eller miljö.

– Vi måste acceptera hållbarhetspolitik som konfliktfylld, det finns flera parter som vill och ska få föra fram sina intressen i frågan, säger Michael Gilek, professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola, på seminariet ”Hållbarhetspolitik – hänsyn till framtiden eller kampen om resurser?” under Almedalsveckan.

Ur en rättviseaspekt behövs tydliga beslutsunderlag och konsekvensanalyser, som också inkluderar konsekvenserna av att inte agera, poängterar han.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se