I och med covid-19-pandemin har den kraftigt ökade efterfrågan på syrgas överstigit tillgången i framförallt många låg- och medelinkomstländer runtom i världen. Läget är nu kritiskt för sjukvården i dessa regioner och behovet av globala stödinsatser är akut.
Coronaviruset har orsakat ett enormt tryck på de globala hälso- och sjukvårdssystemen. I samband med detta har efterfrågan på syrgas ökat enormt vilket resulterat i att många länder har drabbats allvarligt av akut syrgasbrist. Dessutom har ett flertal länder i Asien, Latinamerika och Afrika länge haft ett underskott av medicinsk syrgas. Nu har dock läget drastiskt förvärrats i och med det ökade behovet av covid-19-relaterad vård. Det innebär att lagren av medicinsk oxygen, som redan innan pandemin var begränsade, nu håller på att ta slut.
Anledningen till att tillgången på medicinsk syrgas är såpass begränsad i många låg- och medelinkomstländer beror framförallt på bristfällig infrastruktur och logistik relaterade problem som försvårar distributionen.
Enligt statistik från Världshälsoorganisationen WHO drabbas dagligen mer än en halv miljon covid-patienter i låg- och medelinkomstländer av den akuta syrgasbristen. Peru, Malawi, Brasilien och Afghanistan är bara några av de mest utsatta länderna som larmat om kritiskt låga nivåer av medicinsk syrgas under pandemin. I början på andra vågen gick även Nigeria ut med en internationell vädjan efter stöd då efterfrågan på syrgas nästan sjudubblats. Nu är den redan överbelastade sjukvården i de berörda regionerna nära kollaps då antalet coronapatienter ökar samtidigt som syrgasförråden står tomma. Detta leder i sin tur till fler dödsfall, men också till att fler vänder sig till den privata marknaden för att köpa medicinsk oxygen på egen hand. Syrgastillgången blir då en klassfråga eftersom endast de som har pengar har råd att bekosta egna syrgasmaskiner.
Internationella insatser
Carl Otto Shell, överläkare på Nyköpings lasarett, säger i en intervju med TV4 att syrgasbristen i många fall skapar onödiga dödsfall i corona, särskilt eftersom det är en såpass basal och billig behandling. Shell menar att ett ökat samarbete och en ökad prioritering av syrgasfrågan inom den globala sjukvården kan underlätta produktionen och distributionen i de områden och regioner där det behövs som mest.
WHO arbetar nu med flera olika internationella kärnorganisationer som Världsbanken, Unitaid och The Global Fund bland andra, för att bekämpa den globala syrgaskrisen. Under ledning av WHO har dessa aktörer nu tillsammans skapat en Covid-19 Oxygen Emergency Taskforce. Beredskapsplanen går delvis ut på att göra en akut samt en mer långsiktig bedömning av läget i de utsatta länderna för att kunna tillgodose syrgasbehovet och förhindra onödiga dödsfall.
En multi-effektiv medicinsk behandling
Många fler än covidsjuka drabbas av de förödande konsekvenserna som kan uppstå till följd av syrgasbrist. Medicinsk oxygen är en enkel men livsviktig och multi-effektiv behandlingsform, inte enbart vid covid-19, utan även vid andra allvarliga tillstånd såsom malaria, blodförgiftning, för tidig födsel och lunginflammation. Enligt Unicef är lunginflammation den sjukdom som idag orsakar flest dödsfall bland barn globalt. Mer än 800 000 barn under 5 år dör årligen av lunginflammation, en siffra som enkelt hade kunnat minska med tillräcklig syrgastillförsel, enligt en undersökning av Unicef.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se