Sverige gick nyligen ut med att man kommer rösta emot det EU-lagförslag som ska öka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, trots att lagförslaget har ett starkt stöd från både civilsamhället och företag. Nu har lagförslaget reviderats och under fredagen ska en omröstning ske.
– Det Sverige gör lyssnar andra länder på, säger Julia Carlzon, kommunikatör på Oxfam, om den kommande omröstningen.
I en alltmer globaliserad värld spelar företag en viktig roll för att skapa en mer rättvis och hållbar utveckling. Av världens 100 största ekonomier är 51 av dem företag, vars leveranskedjor sträcker sig över nationsgränser och utgör arbetsmöjligheter för människor över hela världen. EU-lagförslaget Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) ska motverka företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter och klimat.
Den 28 februari framkom det att Sverige kommer rösta nej till lagförslaget, så som det först formulerades. Energi- och näringsminister Ebba Bush (KD) menade att det berodde på att den administrativa bördan kommer bli för stor och kostsam för företagen. I en intervju med Dagens Nyheter sade Ebba Busch även att med förslaget – som det ser ut nu – kommer små och medelstora företag att konkurreras ut av större företag. Lagförslaget ska nu revideras och senare i veckan genomgå en omröstning.
Julia Carlzon jobbar som kommunikatör på Oxfam Sverige. Hon är kritisk till att Sverige hittills har backat i förhandlingarna kring lagen om företags ansvarstagande. Hon trycker på att lagförslaget har stöd från både civilsamhällesorganisationer och företag, och över 80 procent av EU:s medborgare vill att företag ska ha tydligare krav på sig när det kommer till mänskliga rättigheter och miljö.
– Nyligen gick 70 nordiska företag, bland annat Axfood, Vattenfall och Lindex, ut med att de vill ha den här lagstiftningen, berättar hon.
2022 lade EU kommissionen fram sitt första förslag på lagstiftning kring företags ansvarstagande, och sedan dess har Julia Carlzon varit involverad i processen. Hon berättar att systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöpåverkan är stora problem i företags leveranskedjor, och att EU-lagen behövs för att säkerställa att företag hålls ansvariga för sina handlingar.
– Vi får dagligen vittnesmål från organisationer och fackföreningar i olika länder om löner som inte går att leva på, barnarbete och för långa arbetspass. Man har bristande fackliga rättigheter, utsätts för sexuella trakasserier och tvångsarbete, säger Julia Carlzon. Hon fortsätter:
– Lagförslaget kräver företag att ta ansvar genom hela leverantörskedjan, och kan i bästa fall stärka möjligheten att företag kan ställas inför rätta och att de drabbade kan få skadestånd.
”Lagförslaget är redan urvattnat”
Samtidigt poängterar Julia Carlzon att lagförslaget CSDDD redan är urvattnat, eftersom det i och med ändringarna bara är mindre än en procent av alla företag som omfattas av lagförslaget. Hela finanssektorn, däribland banker och investeringsbolag, undantas.
– Det gör att banker kan fortsätta finansiera verksamhet som bryter mot mänskliga rättigheter och klimat, säger hon.
Planen är att det ska ske en omröstning av det reviderade lagförslaget under fredagen. Vad revideringen innebär är fortfarande inte helt klarlagt. Men Sveriges agerande under processen är inte bara ett steg tillbaka i arbetet för de globala hållbarhetsmålen, utan det förändrar också bilden av Sverige som ett föregångsland inom klimat och mänskliga rättigheter, enligt Julia Carlzon.
– Det Sverige gör lyssnar andra länder på. Och när Sverige aviserar att de tänkt säga blankt nej till ett sådant lagförslag skickar det en signal till andra länder att de inte heller behöver göra bättre ifrån sig, säger hon och fortsätter:
– Nu hoppas jag och andra i det svenska civilsamhället, fackföreningsrörelsen och akademin att Sverige röstar ja till det reviderade förslaget. Människor, miljön och klimatet kan inte vänta längre.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se