I en intervju med Utvecklingsmagasinet berättar Chloe Teevan, expert på tankesmedjan European Center for Development Policy Management (ECDPM), om digital infrastruktur som ett verktyg för lokal samhällsutveckling och reflekterar över hur väl dessa initiativ lyckas att bemöta civilsamhällets behov i de afrikanska samarbetsländerna.
Utvecklingsmagasinet har träffat Chloe Teevan på tankesmedjan European Center for Development Policy Management (ECDPM). Experten menar att det fortfarande finns en ovisshet i huruvida EU med, Global Gateway som instrument, kommer att kunna utveckla meningsfulla partnerskap med förmåga att stödja lokala industrier i samarbetsländerna.
– EU som organisation rör sig väldigt långsamt framåt. Några meningsfulla partnerskap har vi inte sett än, menar Teevan.
ECDPM är en oberoende tankesmedja vars huvudsakliga finansiär är Nederländerna men som även får pengar från Sverige. De arbetar med att ta fram policys som ska främja inkluderande och hållbar utveckling i Europa och Afrika. Chloe Teevan är chef på avdelningen som ska främja digitala samarbeten och en inkluderande ekonomisk utveckling.
Ett pågående Global Gateway-initiativ, Data Governance in Africa, fokuserar på att accelerera den digitala utvecklingen i tolv olika länder i Afrika. Syftet är att stödja Afrikanska Unionen i att utveckla datainfrastruktur och att skapa en gemensam digital infrastruktur bland länder i Afrika men även nya fiberoptiska kablar till andra kontinenter.
Initiativet har specifikt focus på utvecklingen av datacenter, kabelsystem och snabba dataöverföringar, samt att lära ut digitala färdigheter.
– Dessa projekt kan till exempel leda till kunskapsbyggande och arbetsskapande. Men också till en mer inkluderande politisk styrning, förklarar Teevan
Digital infrastruktur och digitala verktyg kan ge medborgare enklare tillgång till processer inom medborgardeltagande och därav främja dialog mellan samhällsaktörer, såsom stat och medborgare.
– Digitala utvecklingsprojekt kan också hjälpa till att stödja forskning, förklarar Teevan.
Idag är många av de teknologier och AI-lösningar som används inom forskning utvecklad i globala nord och ibland används afrikansk data utan explicit tillåtelse, påpekar hon.
Genom att stödja afrikanska dataekosystem kan initiativet främja innovation och lokalpolitisk styrning, vilket i sin tur kan stärka möjligheterna att utveckla egna, mer anpassade lösningar inom områden som hälsa, jordbruk och utbildning, förklarar experten.
Vems lokala utveckling?
Svaret är tudelat när jag frågar om lokala aktörer är med och implementerar projekt inom Global Gateway. Det är olika från projekt till projekt men i sin helhet verkar det som om samarbeten bygger på expertis och kunskap från lokala aktörer, förklarar Teevan.
EU framhåller Global Gateway som ett initiativ som svarar på efterfrågan från många afrikanska länder. Men detta behöver såklart inte betyda att det motsvarar de behov som civilsamhället har lyft, säger hon.
– Generellt verkar projekten vara anpassade efter krav som politiska ledare i samarbetsländerna har ställt. Projekten tar inte nödvändigtvis hänsyn till en bredare intressestrategi med fler aktörer, säger Teevan.
På frågan om Global Gateway skapar tillväxt och jobbmöjligheter för lokala aktörer, svarar Teevan.
– Tanken är att initiativet ska bidra till detta, men i nuläget är det alldeles för få projekt som har implementerats, vilket gör det svårt att utvärdera dess verkliga effekter.
Hon förklarar att EU behöver ha tydligare styrning och mer sammanhängande riktlinjer för att de olika projekten ska utvecklas enhetligt och kunna uppnå projektets olika mål.
Samtidigt är vissa länder inte de lättaste länderna att arbeta i, vilket skapar svårigheter för EU att locka privat investerare. För nuvarande koncentrerar sig därför EU på partnerskap med länder som Kenya och Nigeria, som har mer inflytande över andra afrikanska länder, säger hon.
–Den stora frågan för många afrikanska länder när det gäller projekten inom Global Gateway är om det kommer leda till ytterligare en era av extraktivism eller om det kan främja en hållbar industriell lokal utveckling, förklarar Teevan.
Fokuset på Europas egenintressen har blivit allt starkare under en längre tid, säger hon. Men hon tror inte att den nytillträdda EU-kommission kommer att leda till förändringar i EU:s utrikespolitik som påverkar Global Gateway. Det har att göra med att nuvarande budgetramar begränsar en sådan förändring, menar experten.
Det återstår det att se om EU:s Global Gateway kommer kunna bidra till en hållbar tillväxt och lokal utveckling i afrikanska länder. Frågan är om EU kan leva upp till sitt löfte om partnerskap som gynnar både samhälle och ekonomi i de regioner där nuvarande och framtida projekt kommer genomföras. En viktig faktor framöver blir hur väl EU kommer att kunna balansera europeiska intressen och privata investeringar med de verkliga behoven hos civilsamhället och befolkningen i de afrikanska länderna.
Är du nyfiken på att lära dig mer om Global Gateway? Då kan du även läsa Markus Hietanens analys om lanseringen av initiativet.
Om EU-initativet Global Gateway.
Global Gateway beskrivs av EU som en alternativ strategi för att lösa världens akuta problem. Initiativet lanserades 2021 och syftar till att stärka infrastruktur och hållbar utveckling genom att mobilisera investeringar inom EU och dess medlemsländer fram till 2027. Initiativet fokuserar särskilt på områden inom digitalisering, klimat och energi, transport, hälsa och utbildning.
Det övergripande målet att främja hållbara och inkluderande lösningar i linje med EU:s värderingar. Därav betonar strategin partnerskap med respekt för mänskliga rättigheter och en strävan efter att investeringarna gynnar både lokalsamhällen och långsiktiga strategiska intressen för både EU och projektets involverade länder.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se