EU har länge varit till stor nytta för medlemsländerna och deras utveckling. Nu måste EU även se till omvärlden och prioritera global rättvisa högre än sina egna ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen. Det skriver Malte Roos som kandiderar till Europaparlamentet för Miljöpartiet.
Ända sedan dess grundande har Europeiska Unionen varit en viktig aktör för att främja utveckling och utjämning av skillnader mellan de europeiska länder som deltagit i projektet. Men samtidigt som EU varit ett viktigt positivt instrument för att främja medlemsstaternas intressen så har det arbetet alltför ofta skett på bekostnad av de ekonomiska och politiska intressena för människor och länder i världens fattigare regioner. Det måste förändras.
Ska världen senast 2030 kunna utrota den extrema fattigdomen och minska all fattigdom med minst 50 procent – såsom utlovats i de Globala målen för hållbar utveckling – så krävs det att EU under den kommande mandatperioden tar ett större globalt ansvar för att främja hållbar utveckling i hela världen. EU måste helt enkelt prioritera global rättvisa och solidaritet med världens utsatta högre än sina egna ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen. Detta kräver politiska reformer inom främst fyra områden.
1. Klimatpolitiken. Klimatförändringarna har historiskt orsakats främst av produktion och konsumtion i världens rika länder, men drabbar främst de länder och människor som inte har råd att skydda sig och sina samhällen. Det gör det till en av de mest centrala rättvisefrågorna idag, och ställer krav på EU att driva på för ambitiösa och snabba utsläppsminskningar. EU bör införa en utsläppsbudget som tvingar alla medlemsländer att minska utsläppen med 10-15 procent varje år, samtidigt som man ska fortsätta att driva upp priserna på koldioxid för att göra miljöförstöring ekonomiskt olönsamt.
2. Migrationspolitiken. EU har under lång tid gjort det svårt att immigrera till Europa från det Globala Syd, oavsett om migranterna är flyktingar eller arbetskraftsinvandrare, vilket har tvingat många migranter till allt farligare rutter. Samtidigt är migration ett av de absolut mest effektiva sätten att lyfta människor ur fattigdom, och kan även gynna mottagarländerna som får välbehövlig arbetskraft. EU måste skapa fler säkra och lagliga vägar för flyktingar att resa till Europa för att söka asyl, och utveckla bättre system för ekonomiska migranter att arbetskraftsinvandra och arbeta under goda villkor.
3. Handelspolitiken. Internationell handel är ett av de bästa instrumenten för att stärka ett lands ekonomi och skapa förutsättningar för att lyfta människor och samhällen ur fattigdom. Tyvärr har europeiska handelsavtal med länder i det Globala Syd tenderat att innehålla klausuler som gynnar stora multinationella företag och köpare i Europa på bekostnad av miljölagstiftning och arbetares villkor. En verkligt effektiv och ömsesidigt fördelaktig internationell handel kräver rättvisa handelsavtal mellan EU och omvärlden. I förhandlingar om framtida handelsavtal ska EU fortsätta att montera ner handelshinder, samtidigt som man värnar om rättvisa villkor och hållbart utnyttjande av naturresurser och öppnar upp för insyn i förhandlingarna.
4. Biståndspolitiken. Som en av världens största ekonomier har EU möjligheten att vara en av de bästa biståndsgivarna. Trots detta så uppgår EU:s bistånd till långt under 0.7 procent av bruttonationalinkomsten, och en alltför stor del av biståndspengarna går till projekt för att hindra flyktingar att ta sig till Europa. Varken fattigdomsbekämpning, jämställdhet eller klimatförändringarna är heller prioriterade områden för EU:s biståndspolitik. Kommande mandatperiod behöver biståndspolitiken reformeras i grunden, så att den bygger på Parisavtalet, Agenda 2030 och internationella människorättskonventioner.
Ett grönt och progressivt EU kan vara en kraft för rättvisa och solidaritet i en osäker omvärld. Men då krävs det ett Europaparlament fullt av miljöpartister som kämpar för att göra den politiken till verklighet.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
