Från den 1 januari 2023 och sex månader fram tar Sveriges regering över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vissa är hoppfulla och menar att den inflytelserika uppgiften kommer innebära ett ökat stöd till Ukraina, medan andra befarar att den kommer vara destruktiv för EU:s klimatpolitik. Utvecklingsmagasinet förklarar hur ordförandeskapet fungerar, och några saker du bör känna till för att hänga med i debatten kring ämnet.
Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, har som främsta uppgift att tillsammans med Europaparlamentet förhandla och fatta beslut gällande nya EU-lagar. Ministerrådet består av ministrar från EU:s medlemsländer, och rådets ordförandeskap roterar mellan länderna. Var sjätte månad tar ett nytt land över rollen. Kort och gott innebär ordförandeskapet att värdlandet planerar och leder ministerrådets arbete samt agerar representant för rådets kommunikation med andra EU-institutioner. Sverige kommer som ordförandeland att leda ungefär 2000 möten i Bryssel och i Luxemburg och 150 möten i Sverige.
Medlemsländerna arbetar i grupper om tre, så kallade trios. Sverige ingår i trio med Tjeckien och Frankrike. Tjeckien innehar just nu ordförandeskapet och Frankrike hade det dessförinnan, vilket innebär att Sverige blir sist ut i trion att axla rollen. Triosystemet ska möjliggöra långsiktiga mål genom en gemensam programplan som över en 18-månadersperiod blir basen för varje lands detaljerade sexmånadersarbete. Den nuvarande trions gemensamma program har fyra huvudpunkter. Dessa är att skydda medborgare och rättigheter, att främja en ny tillväxt- och investeringsmodell för Europa, att bygga ett grönare och mer rättvist Europa, samt att förespråka EU:s multilateralism och internationella partnerskap.
Den 14 december presenterade statsminister Ulf Kristersson (M) Sveriges prioriteringar inför ordförandeskapet i ett tal till riksdagen. Ledorden är säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning, demokratiska värden och rättsstatsprincipen. I talet präglade Rysslands krig i Ukraina motiveringen till regeringens fokus på energiförsörjning, inflation och fortsatt europeiskt stöd till Ukraina.
Som med mycket politik ackompanjeras även EU-ordförandeskapet av debatt och kritik från opposition och civilsamhälle. Enligt vissa är ordförandeskapet ett bra tillfälle för värdlandet att påverka EU-arbetet mer än vanligt. Kritiker menar dock att uppgiften i själva verket är symbolisk och inte innebär ökade möjligheter till påverkan eller beslutanderätt.
Den nya svenska regeringen har hittills mött stark kritik i debatten, särskilt gällande deras klimat- och energipolitik. Denna oro ekar när det kommer till det stundande ordförandeskapet. Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, ifrågasätter om regeringens tidigare motarbetande av EU-satsningar på ny naturvårdslagstiftning påverkar deras förmåga att hålla sin ställning neutral när de som ordförande leder förhandlingar i frågan.
Sveriges regering får även fortsatt kritik för samarbetet med Sverigedemokraterna, ett parti som ställer sig något mer tveksamt till EU. Enligt EU-ledamoten Heléne Fritzon (S) gör oro inför Sveriges ordförandeskap att klimatförhandlingar i EU just nu skyndas på.
– Det finns en stark oro för vad som kommer att hända med klimatambitionerna när det är den svenska regeringen som stöder sig på SD, som ska leda förhandlingarna, säger hon.
När Ulf Kristersson träffade Europaparlamentets talman Roberta Metsola i november framkom en viss oro från EU:s sida om Sverigedemokraternas inflytande kommer påverka regeringens arbete som ordförande. Kristersson poängterade att samtliga riksdagspartier är för Sveriges EU-medlemskap, och försäkrade att SD:s inflytande inte kommer vara till bekymmer.
– Vi är en proeuropeisk regering, menar han.