Världens länder måste göra betydligt mer för att sänka klimatförändringstakten och nå Parismålen. Foto: Mathias P.R. Reding, Unsplash

Nyhet

Det globala klimatarbetet går för långsamt

Parisavtalet blev startskottet för en global gemensam satsning för att hejda klimatförändringarna och skapa en hållbar planet. Enligt FN:s miljöprogram är dock dagens insatser långt ifrån tillräckliga samtidigt som klimatläget blir alltmer kritiskt.

Det har snart gått sex år sedan ett historiskt avtal slöts i Paris där majoriteten av världens länder kom överens om att sätta upp globala klimatmål och tillsammans bekämpa klimatkrisen. I november år 2016, nästan ett år efter överenskommelsen, trädde Parisavtalet formellt i kraft vilket kom att markera en vändpunkt i den globala klimatkampen för en hållbar framtid.

Genom Parisavtalet har samtliga medlemsländer förbundit sig till att ta fram nationella klimatmål utifrån sina egna förutsättningar. Vart femte år ska länderna sedan genomföra en global granskning över det gemensamma klimatarbetet för att utvärdera insatserna i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. Därefter ska de nationella målsättningarna anpassas. 

 Några av de viktigaste målen i Parisavtalet är att:

  • Hålla den globala medeltemperaturökningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. 
  • Öka förmågan att hantera samt anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter och stödja dem som drabbas mest.
  • Rikare länder ska stötta de länder med sämre ekonomiska förutsättningar så att även de kan vara med i klimatarbetet. Stödet ska bland annat ske genom klimatfinansiering och tekniköverföring.
En ohållbar förändringstakt

Trots att nästan alla världens länder åtagit sig att genomföra klimatinsatser, räcker dagens åtgärder inte till för att uppnå Parismålen enligt en ny sammanställning från FN:s klimatsekretariat, UNFCCC. FN:s miljöprogram, UNEP, räknar med att dagens ambitionsnivå i genomsnitt behöver tredubblas för att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader och femdubblas för att hållas under 1,5 grader.

– Medan regeringar delar ut klimatåtgärdande retorik med ena handen, kastar de fortfarande pengar i fossilindustrins djupa fickor med den andra, och det är människor och miljö som får ta kostnaden, skriver Greenpeaces Sverigechef, Isadora Wronski. 

Vidare förklarar Wronski att om inte myndigheter och företag genast ökar sina klimatinsatser  riskerar de många naturkatastroferna som inträffat de senaste åren såsom värmeböljor, översvämningar, skogsbränder, orkaner att bli den nya normen.

FN:s generalsekreterare, Antonio Guterres, uppmanar nu världens beslutsfattare att sätta handling bakom orden. De största utsläppsländerna måste införa betydligt ambitiösare åtgärder i sina nationella klimatplaner fram till 2030. Långsiktiga åtaganden måste kompletteras av omedelbara insatser för att få igång det årtionde av förändring som både människor och planet desperat behöver, säger Guterres. 

Klimaträttegångar blir allt mer vanligt

Tidigare i år fastslog förvaltningsdomstolen i Paris att den franska staten fälls för att ha misslyckats med att följa sina klimatmål. Fyra miljöorganisationer, däribland Oxfam och Greenpeace, uppbackade av 2,3 miljoner klimatengagerade franska medborgare, stämde den franska staten för passiv klimatpolitik och vann. Detta är den första stora klimaträttegången i Frankrike, där domstolen dessutom beslutat att hålla staten ansvarig för sina klimatåtaganden. Det är dock inte den första i Europa. Förra året vann miljöaktivister i Nederländerna och den nederländska regeringen tvingades skärpa sina klimatmål. De senaste åren har liknande rättsfall i andra länder fått stor global uppmärksamhet och idag fortsätter trenden.

Dela det här: