Coronakrisen har dragit igång debatten om hur stort Sveriges bistånd egentligen ska vara. Målet om att en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd har mött både försvar och kritik på debatt- och ledarsidor i veckan. Coronapandemin aktualiserar behovet av internationellt samarbete ytterligare, menar flera debattörer.
Coronapandemin slår extra hårt mot länder med redan små felmarginaler. Det gör att behovet av internationellt bistånd är större än någonsin, menar ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson tillsammans med Isabella Lövin och Janine Alm Ericsson (MP). Sveriges mål är att en procent av BNI ska gå till internationellt utvecklingssamarbete. Det målet vill Miljöpartiet ha kvar.
Eftersom biståndet regleras av bruttonationalinkomsten (BNI), minskar Sveriges bistånd när tillväxten sjunker. Ledarredaktionen på Expressen är kritiska till enprocentsmålet som de menar leder till ”ryckighet och osäkerhet, när det biståndet skulle behöva är stabilitet.” De hoppas att coronakrisen kan leda till en förändring av biståndspolitiken. När tillväxten ökat har Sida haft svårt att bli av med sina medel, skriver Expressen som också menar att ”problemen med korruption, dålig kontroll och bristande effektivitet i projekten är återkommande”.
Oavsett om Sveriges bistånd fortsätter enligt enprocentsmålet kommer det troligen att innebära nedskärningar. Martin Ängeby på den liberala biståndsstiftelsen Silc skriver i tidningen Omvärlden att det kräver prioriteringar om vilka som ska nås av svenskt bistånd. ”De som har dragit nytta av pandemin för att avskaffa friheter ska inte ha mer svenskt bistånd. De som kämpar emot förtryck ska ha vårt stöd”, skriver han.
En annan fråga som diskuterats i veckan är tillgången till mediciner och vaccin. Läkemedelsforskningen mot covid-19 är i full gång världen över. ”Hur snabbt medicinska produkter kan forskas fram är en nyckelfaktor för att rädda liv och lindra nöd – men lika viktigt är att de verkligen görs tillgängliga för människor i alla länder i världen”, menar Oliver Schulz från Läkare utan gränser och Johan Pettersson från Oxfam.
De kräver ett starkt ledarskap, både från Världshälsoorganisationen WHO och från Sverige för att säkerställa att tillgången till medicin baseras på behov och inte betalningsförmåga. ”Nu är det dags att visa att man kan gå från ord till handling och garantera att alla som behöver det får tillgång till vaccin och behandling, oavsett vilket land man bor i eller hur mycket pengar man har i plånboken”, skriver Oliver Schulz och Johan Pettersson i Aftonbladet.
Debattörerna Fadia Restom och Patrik Paulov uppmanar Sverige att häva EU:s ekonomiska sanktioner mot Syrien. Ett redan krigshärjat Syrien har svårt att hantera coronapandemins framfart, med stora konsekvenser för civilbefolkningen. ”Att häva sanktionerna ligger i linje med FN:s generalsekreterare António Guterres budskap när han den 25 mars presenterade den globala humanitära planen mot covid-19”, skriver de.
Ett urval av den senaste veckans ledar- och debattartiklar om Sveriges roll i världen:
Svenskt bistånd
Enprocentmål för biståndet måste bort
Ledarredaktionen, Expressen
Vi behöver ge mer – inte mindre – hjälp till de fattigaste
Isabella Lövin, Peter Eriksson och Janine Alm Ericsson, Göteborgs-Posten
Coronapandemin får inte påverka Sveriges demokratibistånd
Martin Ängeby, Omvärlden
Relationerna med Syrien och Jemen
Stoppa sanktionerna mot Syrien, Ann Linde
Fadia Restom och Patrik Paulov, Aftonbladet
Ta ställning för demokrati, Sverige!
Alva Hedlund och Felicia Hermann, ETC
Corona-pandemin
Coronavaccin får inte bara bli för de rikaste
Oliver Schulz och Johan Pettersson, Aftonbladet
Sverige i den snåla fyran
Mats Sederholm, ETC
Klimat
Lösningen för klimatet är inte strypt tillväxt
Fredrick Federley och Rickard Nordin, Aftonbladet
Därför klarar vi viruset – men inte klimatet
Billy Larsson, Svenska Dagbladet
EU
Ungerns regering är ett hot mot EU
Ingvar Persson, Aftonbladet
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se