För en månad sedan samlades över en miljon chilenska kvinnor på gatorna i huvudstaden Santiago. De demonstrerade mot sexuellt våld och för ekonomiska reformer i landet. Men nu har coronaviruset gjort att våldet i hemmen ökar – och mobiliseringen för jämställdhet har blivit svårare.
Demonstrationen på internationella kvinnodagen den 8 mars utgick från det stora torget Plaza Italia som under senare tid ofta kallas Plaza de la Dignidad, Värdighetens torg. Torget har blivit en central utgångspunkt för de stora sociala demonstrationer – med både kvinnor och män – som startade i oktober 2019. Sedan dess har demonstranter intagit kvarteren runt omkring torget. De anklagar staten för att ha chockhöjt priserna i kollektivtrafiken samt privatiserat sjukvården, skolorna och andra kollektiva resurser – något som gjort Chile till ett av Sydamerikas dyraste länder att leva i.
Protesterna under kvinnodagen fokuserade däremot främst på att offentligt fördöma regeringens tystnad och passivitet efter hundratals rapporter som vittnat om kränkningar av kvinnors rättigheter.
– Förtryckarstaten är en våldtäktsman! skanderade folkmassorna.
Bakom protesterna låg den feministiska föreningen Coordinadora Feminista 8M. Förutom att öka medvetenheten kring ojämställdhet och våld mot kvinnor var målet med demonstrationen att få till stånd en lagändring som tar hänsyn till kvinnors rättigheter. I en artikel i Dagens Nyheter säger aktivisterna att kravet på ett jämställt samhälle måste prioriteras lika högt som de övriga demonstranternas krav på sociala och ekonomiska reformer.
Javiera Manzi, talesperson för Coordinadora Feminista 8M, hoppas att den stora uppslutningen till demonstrationen kommer att legitimera kraven på jämställdhet och därmed leda till stor förändring i Chile. Hon tillägger att år 2020 kommer bli ett år av mobilisering, där kvinnorna kommer vara protagonisterna.
– Vi tog oss ut på gatorna för att utöva våra rättigheter. Vi tog oss ut för att ta bort regeringen från frontlinjen, berättade hon i den lokala pressen.
I Dagens Nyheter spekulerades det kring att feminist-demonstrationen kunde vara startskottet för en ny protestvåg inför den stundande folkomröstningen den 26 april. Då skulle folket ta ställning till huruvida grundlagen, som fortfarande har anor från den tidigare diktatorn Augusto Pinochet, ska skrivas om. I och med den rådande pandemin, covid-19, kommer folkomröstningen skjutas upp till oktober.
Coronavirusets snabba spridning har vänt upp och ner på hela samhället och inte minst förändrat situationen för de kvinnliga demonstranterna. Stora folksamlingar har förbjudits och flera regioner i Chile har utlyst total karantän. Plaza Italia i Santiago ekar tomt och gatorna där demonstranterna höll till vaktas nu av militär. Även om social distansering saktar ner smittspridningen ökar dessvärre våld i nära relationer eftersom majoriteten av allt könsbaserat våld sker i hemmen. Som tillfällig åtgärd har Coordinadora Feminista 8M tagit initiativ till en krisplan och ett stödnätverk för de kvinnor som är föremål för övergrepp under tiden i karantän.
Trots att några demonstrationer för närvarande inte kan ske på gatorna syns kampen för jämställdhet på annat håll. Förutom ökad digital aktivism väljer många att använda sina balkonger till att hänga upp protestskyltar eller ropa ramsor för att fortsätta sprida budskapet om att Chiles kvinnor kräver förändring.
– Att vara i säkerhet kan inte innebära att vi ska ge upp den historiska rörelse som vi har sett i vårt land, säger Emilia Schneider, ordförande för studentföreningen vid Chiles Universitet till Washington Post.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se