Chefsåklagaren vid den Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) misstänker Myanmars militärledare Min Aung Hlaing för människorättsbrott mot minoritetsgruppen rohingya. Beslutet belyser den kris som landet befunnit sig i sedan militärkuppen 2021.
– Det finns omfattande rapporter om människorättsbrott såsom tortyr, mord och våldtäkter, säger Veronica Sällemark vid Olof Palmes Internationella Center.
ICC-åklagaren Karim A.A. Khan har begärt att en arresteringsorder mot Myanmars militärledare Min Aung Hlaing ska utfärdas. Brottsmisstankarna gäller militärens fördrivning och förföljelse av hundratusentals rohingyer, en muslimsk etnisk minoritetsgrupp, år 2017.
Då Min Aung Hlaing var den högste militäre ledaren vid tillfället anser ICC-åklagaren Karim A.A. Khan att juntaledaren bär ansvaret för de misstänkta brotten mot mänskligheten.
Den militära operationen ledde till att över 720 000 rohingyer, som redan under lång tid diskriminerats av myndigheterna i Myanmar, tvingades fly till grannlandet Bangladesh. Minst 10 000 människor dödades under våldskampanjen och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har kallat operationen för etnisk rensning.
Beslutet från ICC belyser den kris Myanmar befunnit sig i sedan flera år tillbaka, förklarar Veronica Sällemark, programhandläggare för Asien vid Olof Palmes Internationella Center, för Utvecklingsmagasinet.
Civilbefolkningens situation, inklusive rohingyernas, är fortsatt allvarlig sedan militären tog makten i en statskupp den 1 februari 2021. Den civila regeringen ledd av Aung San Suu Kyi störtades och generalen Min Aung Hlaing utnämndes till premiärminister.
– Militären har sedan dess brutalt försökt slå ner meningsmotståndare, vilket har lett till tusentals döda och en fördjupad humanitär kris, säger hon.
I samband med militärkuppen utlöstes stora protester i städerna, och flera av landets beväpnade minoritetsgrupper mobiliserade sig. Militärens våldsamma svar på protesterna ledde till en fullskalig konflikt mellan regimen och de väpnade etniska grupperna, som bildade militärallianser tillsammans.
Den majoritetsdominerade demokratirörelsen och de väpnade grupperna har också börjat samarbeta mer för att få bort militärjuntan, speciellt sedan den infört tvångsrekrytering till armén för landets unga i februari 2024.
– Militärjuntan tvingar ut dem i slagfältet som mänskliga sköldar för att kunna avancera. De använder sig av flygvapnet för att bomba civilbefolkningen i de etniska minoritetsgruppernas områden, säger Veronica Sällemark.
Hon betonar att situationen för rohingyerna inte har förbättrats, då de fortfarande saknar rörelsefrihet, rätt till utbildning och vård. Militärens förtryck av andra etniska minoritetsgrupper, oppositionen, civilsamhället och journalister har ökat.
Rapporterna om människorättsbrott såsom tortyr, mord och våldtäkter är omfattande. Ekonomin är i fritt fall och militärjuntan har kontroll över stora delar av det humanitära biståndet för att försöka försvaga oppositionen, förklarar Veronica Sällemark.
Oppositionen och de väpnade grupperna har trots detta lyckats återerövra stora landområden, och idag kontrollerar de cirka 80 procent av landets yta. Om ICC:s begäran om en arresteringsorder mot juntaledaren Min Aung Hlaing beviljas hade kraftfulla signaler om internationell rättvisa skickats ut i omvärlden, säger Veronica Sällemark.
– Det är viktigt för att möta utvecklingen i Myanmar, och det är viktigt för att upprätthålla den internationella ordningen.
Om arresteringen genomförs hade den internationella pressen på regimen ökat och dess inhemska auktoritet försvagats. Veronica Sällemark säger också att det hade stärkt demokratirörelsen i landet, som länge har arbetat med att kartlägga övergreppen för att kunna utkräva ansvar av förövarna.
– Det är med andra ord tack vare deras gedigna arbete som de här rättsfallen drivs framåt i våra internationella domstolar.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se