Använd FN:s utvecklingsmål för att stoppa skadligt barnarbete

Idag, på Internationella dagen mot barnarbete, vill vi påminna Sveriges beslutsfattare om att 168 miljoner barn arbetar så mycket att det påverkar deras möjlighet att gå i skolan. Ungefär hälften av barnen, svindlande 85 miljoner barn, motsvarande hela Tysklands befolkning, ägnar sig dessutom åt direkt hälsovådliga och farliga jobb, som till exempel gruvarbete.

De nya utvecklingsmålen, som avlöser millenniemålen och gäller från januari 2016 och femton år framåt, är en suverän möjlighet att få alla världens länder att förbinda sig att ta krafttag mot skadligt barnarbete.

Det förslag som nu ligger på bordet inkluderar utrotandet av skadligt barnarbete som ett delmål. Men när världens ledare väl börjar förhandla för att fatta det slutgiltiga beslutet finns en risk att det faller bort. Sverige har ett gott rykte och en tradition av att stå på barnens sida. Därför är det viktigt att vi står upp för barnen även bakom FN:s stängda dörrar. Vi har ett gemensamt ansvar för att barnens frågor inte kommer bort i förhandlingarna.

Hindrar skolgång och välmående

Även om antalet barn i arbete minskat de senaste tio åren beräknar FN att 168 miljoner barn fortfarande har ett arbete som skadar deras utveckling. Barn ska inte arbeta på ett sätt som hindrar dem från att vara barn, som riskerar skada dem psykiskt eller fysiskt eller som hindrar dem från att gå i skolan och få en utbildning. Det kan tyckas självklart, men för miljontals barn är slaveriliknande arbetsförhållanden inom till exempel lantbruk, bygg-, gruv- och tillverkningsindustrin vardag. Världen går miste om miljontals värdefulla tankar och idéer när dessa barn inte bara berövas sin potential men också sin barndom och värdighet.

Förutom att de 195 länder som skrivit under FN:s barnkonvention både har ett juridiskt och moraliskt ansvar att skydda barnen finns det också ekonomiska incitament att stoppa skadligt barnarbete. Enligt ny statistik från UNESCO är 58 miljoner barn i förskoleåldern och 63 miljoner ungdomar i grundskoleåldern inte ens inskrivna i skolan, och för många av dem som är inskriva är närvaron låg.

Kostar världen 700 miljoner kronor

De långsiktiga konsekvenserna av den uteblivna skolgången kommer att vara kostsamma för våra samhällen om vi inte agerar nu. I en studie, som Barnfonden och ChildFund Alliance beställt av brittiska tankesmedjan ODI, beräknas barns delaktighet i de värsta formerna av barnarbete kosta världen upp till 700 miljoner kronor årligen.

Argumentet är enkelt. Världen har inte råd att ignorera problemen som barnarbete kan föra med sig. Barn som måste arbeta i en farlig miljö eller i den omfattningen att de inte kan gå i skolan har begränsade möjligheter att bidra i samhället. De får det svårare att ta del av samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt och risken är stor att även deras barn tvingas arbete.

Världens länder måste garantera skola

Världens regeringar måste lyssna till FN:s rekommendationer: att säkerställa gratis, obligatorisk och kvalitativ utbildning för alla barn. Alla världens länder måste också implementera nödvändiga policys för att garantera att alla pojkar och flickor har en säker och barnvänlig utbildningsmiljö. FN:s utvecklingsmål har stor genomslagskraft. De nya målen antas i september, fram till dess pågår kampen för att barnen inte förhandlas bort.

Vi vill att Sveriges regering tar ansvar och följer den svenska traditionen av att ställa sig på barnens sida. Vi vill att Sveriges regering aktivt arbetar för att inkludera barnen i de nya utvecklingsmålen, nu finns chansen att ge miljontals barn möjlighet till en bättre framtid. Om vi inte står upp för barnen, vem ska då göra det?

Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare Barnfonden

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se