Coronapandemin gör att uppmärksamheten kring Amazonas har minskat. Då passar Brasiliens regering på att ändra lagar för att minska skyddet för regnskogen. Nu är det extra viktigt att vi kräver att skogen och urfolkens rättigheter skyddas, skriver Alex Brekke på Amazon Watch Sverige.
Coronavirusets framfart har varit förödande för Amazonas urfolk. I Brasilien är dödligheten av covid-19 dubbelt så hög hos urfolken jämfört med resten av befolkningen. Coronaviruset har blottat urfolkssamhällens enorma sårbarhet, som möjliggjorts av systematisk diskriminering och nedprioritering i decennier. Vårdcentraler i närheten av urfolksamhällen är ofta illa utrustade och närmaste intensivvårdsavdelning ligger hundratals kilometer bort. Inga fältsjukhus har ännu upprättats för urfolk, trots att akutåtgärder godkänts av landets kongress i maj. Mellan förnödenheterna och urfolken står senaten och Brasiliens president, Jair Bolsonaro, som aldrig haft mycket till övers för de som står mellan honom och exploateringen av regnskogen.
Urfolkens bästa skydd mot smittan har varit isolering, men även det har visat sig vara svårt att genomföra på grund av den ständiga kampen mot utvinningsföretag och skogsavverkare. Att utomstående tränger in på urfolks territorier utgör ett enormt hot mot deras överlevnad. Redan innan pandemin utsattes rättighets- och regnskogsförsvarare för våld och hot, och trots att stora delar av världen nu satts på paus har skövlingen av Amazonas regnskog inte saktat ner. Tvärtom, skogsavverkning i brasilianska Amazonas har ökat med 55 procent jämfört med samma period förra året, som även det var ett rekordår för regnskogsförstörelse.
Minskar miljöskyddet när media bevakar annat
Bolsonaros regering har klargjort att regnskogsbevarande och urfolks rättigheter inte står över kortsiktig ekonomisk vinst. Nyligen uppdagades att Brasiliens miljöminister föreslagit att ta tillfället i akt och reducera miljöskyddet nu när media är distraherade av pandemin. Hans förslag är vidrigt och odemokratiskt, men bevisar vilken enorm makt media och civilsamhället faktiskt har. Inte ens Brasiliens regering är bekväma med att bryta internationella avtal i bländande rampljus.
Många steg har dock redan tagits mot ett inskränkt miljöskydd. Tre chefer avskedades från landets främsta miljöskyddsmyndighet, IBAMA, i april efter att ha genomfört en stor operation mot illegala gruvarbetare. I maj överfördes ansvaret för federala naturreservat från miljömyndigheten till lantbruksmyndigheten, ett talande skifte som banar väg för kommersiell ”utveckling” av skyddade områden.
Mest oroande är en ny lag om markägarskap, den tredje i raden till förmån för illegala markövertagare, som inväntar godkännande. Lagen skulle göra det möjligt för vem som helst att helt enkelt själv-deklarera ägandeskap över illegalt ockuperad mark, även på urfolks territorier. Detta innebär in i det närmaste en legalisering av så kallad ”landgrabbing”, alltså att obehöriga roffar åt sig stora områden mark.
Myndigheter har lamslagits av pandemin
Myndigheter vars uppgift är att stödja urfolken och skydda regnskogen har inte bara fått nedskurna resurser och nya direktiv det senaste året, utan även lamslagits av pandemin, vilket gjort att illegala verksamheter kunnat arbeta ostört i flera månader. Stora mängder regnskog har redan skövlats, oroväckande då det ännu inte är högsäsong, och kommer senare i år att sättas i brand, precis som förra året.
Skogsavverkare har börjat rusta upp inför förstörelsesäsongen. Försäljningen av bulldozers har hittills mer än dubblats i år jämfört med förra året, och lokalbefolkningen ser redan en djärvare attityd hos kriminella nätverk som utnyttjar coronakrisen och slutligen förväntar sig laglig rätt till marken de snart tänker inkräkta på. De vet att de inte kommer straffas för sina brott, de har ju regeringen på sin sida. Enligt en rapport från MapBiomas var 99 procent av all skogsavverkning under 2019 illegal, samtidigt som antalet ingripanden från miljöskyddsmyndigheter var betydligt färre än tidigare år.
I förebyggande syfte inför årets eldningsmånader, och för att stävja internationell kritik, har Brasiliens regering upprättat ett Amazonas-råd. Rådet leds av vice presidenten, general Hamilton Mourão, som inlett en militarisering av regnskogsbeskyddet istället för att inkludera representanter för forskarsamhället, urfolksorganisationer eller civilsamhället i rådet.
Vi får inte distraheras
Brasiliens regering går inte att lita på när det gäller urfolks rättigheter eller miljöskydd. Det internationella och civila samhället får inte distraheras av pandemin till den grad att vi låter förödelsen av Amazonas stå oemotsagd. Det är viktigt att vi synar varje drag från Brasiliens regering och gör klart att vi menar allvar när vi säger att detta inte får fortsätta. En regering som inte kan säkerställa skyddet för sina medborgare eller för en globalt livsviktig regnskog, ska inte handlas med. Kött från högriskområden ska inte säljas i våra butiker. Investeringar i företag som förstör regnskog ska inte finnas i våra pensionsfonder.
Vi måste stå starka i solidaritet med Amazonas urfolk och kräva starkare skydd av deras rättigheter och regnskogen. När vi stödjer urfolkens kamp för sina territorier skyddas regnskogen automatiskt. Om två månader kommer Amazonas brinna igen, sannolikt värre än förra året, och många urfolksamhällen kommer addera ytterligare ett hot till sin lista. Vi måste visa urfolken att vi hör deras uppmaningar, och vi måste visa Brasiliens regering att vi ser igenom dess falska fasad.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
