Kvinnor och högutbildade är mer positiva till bistånd än övriga grupper i Sverige, och allt fler människor har kännedom om FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling. Det visar en ny undersökning från Sveriges biståndsmyndighet Sida.
Undersökningen, som släpptes den 13 december, har gjorts årligen sedan 1974 för att mäta svenska folkets åsikter om bistånd. Mätområdena är biståndsviljan, det egna engagemanget i biståndsfrågor, den upplevda effektiviteten i Sveriges bistånd och kännedomen om Sveriges biståndsarbete och de Globala målen för hållbar utveckling.
2021 års undersökning slår fast att allt fler människor i Sverige har kännedom om de Globala målen, det vill säga de 17 mål för hållbar utveckling som FN:s medlemsländer har fastställt till år 2030. I undersökningen svarade 51 procent av de tillfrågade att de har hört talas om de Globala målen. 2018 låg siffran på 37 procent.
– Det är en positiv utveckling att allt fler personer känner till de Globala målen. Det är viktigt eftersom vi alla måste bidra för att vi ska uppnå målen, säger Sepideh Imani, kommunikationschef på Sida.
Biståndsviljan var högre fram till 2018
Den allmänna biståndsviljan i Sverige har befunnit sig på någorlunda samma nivå de senaste åren och generellt handlar det om mindre förändringar jämfört med året innan. Det som skiljer de senaste årens undersökningar är att det egna engagemanget och biståndsviljan var högre till år 2018.
I undersökningen slår Sida även fast att många av de tillfrågade i årets undersökning anser att Sveriges arbete med bistånd är något diffust. Hälften av dem anger att de inte har en god bild av på vilka sätt målen uppnås och tillvägagångssätten för att nå dit, även fast målen är välkända.
Däremot besitter den svenska allmänheten ett klart intresse för biståndet och årets mätning visar att mer än hälften av de svaranden vill få större kunskap om svenskt bistånd. Den grundläggande solidaritetstanken får också ett stort stöd – önskan att ge stöd till människor som lever under omänskliga förhållanden är med andra ord stor. Dessutom anser majoriteten att det är av stor vikt att Sverige bidrar till fattiga länders utveckling.
– Det som är glädjande är att vi ser att intresset för att veta mer om svenskt bistånd är högt, då över hälften vill veta mer – vilket betyder att vi kan kommunicera ännu mer kring det, förklarar Sepideh Imani.
Kunskapen om världen är dålig
Sidas mätning visar en överdrivet kritisk bild av vissa delar av världen och dess utveckling. Vid frågor som rör utvecklingen i Vietnam, Tanzania, Bangladesh och Kenya och dessa länders medellivslängd, läs- och skrivkunnighet, barnadödlighet och barnafödande är kunskapen generellt väldigt låg. Exempelvis vet enbart fem procent att antalet barn som föds i världen inte ökar och att barnadödligheten har avtagit markant vet bara 15 procent av de svarande. Däremot har bilden av ländernas situation ändrats till mer positiv över tid och nu stämmer den bättre överens med sanningen än tidigare år.
Hur gick undersökningen till?
Insamlingen av data har gjorts av Sifo på deras webbpanel.
1 500 personer i bestående av den svenska allmänheten, bosatta i Sverige och i åldrarna 18-74 har intervjuats av Sifo.
Mätningen utfördes mellan 12–19 oktober 2021.
Bakgrundsvariablerna kön, ålder och region har under bearbetningen av data gått igenom en viktning av Sifo i syfte att garantera representativiteten i svaren.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se