Människans koldioxidutsläpp är på en rekordnivå och trenden måste vända inom kommande tre år om vi ska klara klimatmålen. Det fastslår FN:s klimatpanel i sin senaste delrapport. Tidigare har de också konstaterat att många av effekterna av klimatförändringarna inte kommer gå att vända, och att världens länder bör vidta drastiska åtgärder för att skydda både människor och jordens ekosystem.
Under veckan släppte FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) sin tredje delrapport. Den visar att koldioxidutsläppen är på en rekordhög nivå – och att trenden måste vända inom kommande tre år för att för att vi ska klara 1,5- och 2-graders målet. Globalt har utsläppen av växthusgaser ökat med 12 procent sedan 2010. Flera industriländer, bland annat Sverige, har dock lyckats vända kurvan.
Och enligt IPCC finns det flera positiva trender som kan hjälpa oss att klara klimatmålen. Både solenergi och vindkraft har blivit billigare och kostnaden för teknik som möjliggör grön energi har sjunkit, skriver SVT Nyheter.
Klimatförändringarna påverkar människors levnadsstandard
Under 2021 släppte klimatpanelen den första delen i serien Sixth Amendment Report. Rapporten fokuserade på hur mänsklig aktivitet driver klimatförändringarna och vilka konsekvenser det skapar. Den andra rapporten, som släpptes i februari, skiljer sig åt. Den redogör hur klimatförändringarna konkret påverkar människans liv och hur väl man lyckas skydda människor från nuvarande effekter som översvämningar, torrperioder och andra naturkatastrofer. Forskarna finner att klimatförändringarna redan har börjat påverka människors socioekonomiska förhållanden och levnadsstandard, samt att det inte görs tillräckligt för att skydda människor från de hot som klimatförändringarna för med sig här och nu.
Bland annat visar rapporten att den ekonomiska tillväxten redan har saktats ned i vissa länder som ett resultat av naturkatastrofer. Uppvärmda hav leder till att fler fiskar som människor livnär sig på utrotas och människors tillgång till mat har börjat påverkas allt mer.
Martina Angela Caretta, geograf vid Lunds universitet och forskare inom klimatanpassning, har deltagit i rapportens forskningsarbete. Hon förklarar att ökade torrperioder i vissa områden, men även fler skyfall och översvämningar i andra områden, kommer drabba jordbruket mer än vad det redan gör och därmed tillgången till mat.
– Inom jordbruket är till exempel konstbevattning effektivt för att kunna fortsätta producera livsmedel i allt torrare områden. Men om vi inte lyckas hejda uppvärmningen vid 1,5 eller 2 grader så riskerar vi att hamna i en situation där vi kanske inte kan fortsätta bevattna, för då tar grundvattnet slut, säger Martina Angela Caretta till Dagens Nyheter.
Låginkomstländer och utsatta grupper påverkas mest
Rapporten slår även fast att effekter som översvämningar, torka och stormar redan orsakat 15 gånger fler dödsfall i låginkomstländer än i höginkomstländer. Vidare är möjligheten till att anpassa sig till naturkatastrofer och klimatförändringarnas konsekvenser mindre i dessa regioner på grund av brist på resurser. Dessutom ges utsatta grupper som kvinnor och urfolk minst resurser för anpassning.
– Människor med minst resurser, de som är minst ansvariga för klimatkrisen, bär bördan av klimatpåverkan. säger Ani Dasgupta, CEO för den ideella forskningsorganisationen World Research Institute, till New York Times. Han fortsätter:
– Om du inte bor i en hot spot, föreställ dig istället ett tak som har blåst bort, en by som är överväldigad av saltvatten, en misslyckad skörd, ett förlorat jobb, en måltid som hoppats över – allt på en gång, om och om igen.
Det finns hopp
I vissa avseenden har regeringar lyckats vidta åtgärder för att skydda människor, men de har varit alldeles för få. Rapporten slår fast att det ännu finns ett fönster för att skydda människor och ekosystem. Då krävs det att människan begränsar uppvärmningen till 1,5 grader, bland annat genom att regeringar vidtar konkreta anpassningsåtgärder för att skydda människor från effekter som kommer redan vid 1.5 graders uppvärmning. I utvecklingsländer kan detta bland annat innebära att investera i vägar, elektricitet och vattentillgångar.
– I takt med att klimatpåverkan förvärras – vilket den kommer göra – kommer det att bli nödvändigt att skala upp investeringarna för att överleva, konstaterar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
