Rätten till barn och surrogatmödraskap är en omdebatterad fråga. Foto: Leonardo Aguiar, Flickr

Nyhet

Surrogatmödraskap – kontroversiell graviditet

Kommersiellt surrogatmödraskap är en växande miljardindustri. Handeln har väckt frågor om ojämna maktrelationer och kvinnors mänskliga rättigheter. Trots förbud i Sverige kan svenska barnlösa par vända sig till utlandet. Flera kvinnorättsorganisationer menar på att den växande industrin måste förbjudas även utomlands.

Många svenskar drabbas av ofrivillig barnlöshet. I en statlig utredning från 2016 undersöktes barnlösas möjlighet att få barn på annan väg, däribland via altruistiskt eller kommersiellt surrogatmödraskap. Det första innebär att en kvinna bär och föder ett barn för någon annans räkning utan ersättning, det andra involverar en ekonomisk kompensation. Utredarna fastslog att all form av surrogatmödraskap är etiskt oförsvarbart och därför bör förbjudas i sjukvården. Risken att kvinnor utnyttjas eller pressas att bära någon annans barn för pengar kan aldrig uteslutas. Dessutom ansågs det gå emot den internationella principen att människor inte får användas som handelsvaror. Svenska par söker sig därför utomlands till länder som tillåter kommersiellt surrogatmödraskap. 2016 var USA och Indien de vanligaste destinationerna, men även i hög utsträckning Ukraina, Ryssland och Thailand.

Medvetna val eller utnyttjande
Surrogatmödraskap är en kontroversiell fråga som väckt het debatt. Förespråkare för kommersiellt surrogatmödraskap menar att kvinnor själva måste få välja och bestämma över sina kroppar. Ett surrogatarrangemang bör betraktas som ett handelsavtal som när väl reglerat skapar vinster för alla parter. Barnlösa par får hjälp att skaffa barn och i utbyte får surrogatmodern ut en ekonomisk vinst, men även glädjen av att hjälpa andra. Enligt motståndare är det en förenklad bild som i verkligheten ser annorlunda ut. All form av surrogatarrangemang menar kritiker kan utgöra en form av handel med kvinnor och barn och är därför brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Många gånger är surrogatmödrarna från låg- och medelinkomstländer och paret från höginkomstländer, vilket menas visa på ett ojämlikt maktförhållande utifrån ett globalt perspektiv. En bild som styrks av faktumet att dessa kvinnor oftast befinner sig längst ner i vinstkedjan i miljardindustrin. Stater som förbjuder surrogatmödraskap, men samtidigt tillåter barnlösa par att åka utomlands, anses skydda kvinnor i det egna landet på bekostnad av surrogatmödrarna i utlandet. Förespråkare varnar däremot för konsekvenserna av ett totalt förbud i Sverige. Risken är att ett totalt förbud i förlängningen bidrar till en illegal marknad utomlands som ytterligare ökar sårbarheten för surrogatmammor.

Växande industri möter motstånd
Den kommersiella industrin har efter flera uppmärksammade skandaler mötts av ett allt större motstånd. Stater som tidigare varit populära destinationsmål, däribland Thailand och Indien, har infört flera restriktioner och förbud mot utländska beställarpar. Syftet uppges vara att skydda kvinnor som anses lockas att bli surrogatmammor för rika utländska pars barnlängtan. I Europa har Italien, Frankrike och Tyskland redan infört totalförbud. Även EU-parlamentet uppmärksammar i en resolution från 2011 att kvinnor och barn riskerar göras till handelsvaror i den internationella reproduktionsmarknaden. I ett meddelande från biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) meddelades tidigare i år ett fortsatt nej för surrogatmödraskap i Sverige från regeringens sida. En utveckling som Sveriges Kvinnolobby välkomnar och menar att regeringen nu måste följa hela vägen genom totalt förbud även utomlands.

Dela det här: