Urfolket Qom har i över två års tid tältat utanför det argentinska presidentpalatset i huvudstaden Buenos Aires. Detta i protest mot att politikerna inte inleder dialog med gruppen om deras markrättigheter.
– Politikerna har inte svarat på ett enda av våra formella brev eller begäran om dialog, berättar protestledaren Félix Díaz.
I ett stort protesttält framför Argentinas presidentpalats i Buenos Aires sitter Félix Díaz. Han är protestledare, ordförande för Det rådgivande och deltagande rådet för urfolken i Argentina (CCPPIRA) och ledare för urfolket Qom i den argentinska provinsen Formosa. När Utvecklingsmagasinet träffar honom sitter han och bläddrar i ett häfte där han bland annat har sammanställt de nationella och internationella lagar som Argentina har förbundit sig att följa med hänsyn till urfolkens rättigheter.
– Här är ett stycke som jag skulle vilja dela med mig av och som jag tycker är centralt i frågan, säger han och pekar på den argentinska lagen 23 302.
– Lagen garanterar urfolkens rätt till mark, utbildning, hälsa och deltagande, läser Félix Díaz högt.
– Staten är alltså skyldig att lösa dessa problem!
Sedan den 8 februari 2021 har Félix Díaz tillsammans med ungefär tio andra roterande Qom-representanter tältat utanför presidentpalatset i ett försök att inleda dialog med politikerna om urfolkens situation i Argentina. I centrum står urfolkens brist på markägande, vilket bland annat leder till fattigdom och hot mot traditionella levnadssätt.
– Marken är vårt liv. I naturen finns vår mat, vår medicin och vår spiritualitet. När vi inte äger marken som vi har rätt till, blir vi som ockupanter på den, säger Félix Díaz.
Han förklarar att många tvingas flytta till städerna för att skaffa jobb, vilket leder till att barnen inte lär sig urfolkens språk.
– På så vis dör kulturen långsamt ut, säger Félix Díaz.
Marken i provinsen Formosa, där Félix Díaz kommer ifrån, har under lång tid varit föremål för konflikt. Félix Díaz hävdar att där finns olja, gruvdrift och gas som den argentinska staten har ekonomiska intressen i. Han menar också att staten, genom juridiska kryphål och undanhållande av information, har berövat Qom-folket mark som en gång erkänts som deras. Utöver tillgången till naturresurser beslutade även provinsregeringen i Formosa att bygga ett universitet 2006 på mark som Félix Díaz hävdar tillhörde Qom. Detta ledde till att Qom-medlemmar införde vägblockader då provinsregeringen i Formosa, enligt Félix Díaz, inte ville samtala i frågan.
Beslutet att sätta upp ett tält utanför det argentinska presidentpalatset i februari 2021 togs efter att mer konventionella kontaktvägar till dialog mellan staten och urfolken inte hade fungerat. Félix Díaz menar mer specifikt att dekret 672, som startade CCPPIRA och som skulle främja urfolkens rättigheter, inte har resulterat i den dialog mellan staten och urfolken som det var tänkt. Trots att tältet har varit uppställt i över två år på en plats där Qom-representanterna varje dag kan se politikerna de vill prata med, har det fortfarande inte inletts några samtal.
– Politikerna har inte svarat på ett enda av våra formella brev eller begäran till dialog, berättar Félix Díaz.
Han säger att Qom-representanterna till en början fick kontakt med chefen över kabinettet som hänvisade dem till det parlamentariska sekretariatet – som hänvisade dem vidare till sekretariatet för mänskliga rättigheter. Så gick det runt tills de var tillbaka vid kabinettet igen.
– Under de här två åren är det ingen institution som har närmat sig och frågat vad det är som händer eller vad vi vill, säger Félix Díaz.
Félix Diáz tror att avsaknaden av dialog delvis beror på att politikerna tror att protesten har kopplingar till oppositionen, eftersom dekret 672 togs fram av Argentinas före detta president Mauricio Macri.
– Men vi är inte är här för partipolitiska eller ideologiska intressen. Vi är här för att vi är oroliga över vår situation, säger Félix Díaz.
Han tror också att avsaknaden av dialog beror på att urfolkens kamp inte har några ekonomiska vinster.
– Vårt mål är inte ekonomiskt, det är helt sekundärt. Staten ser bara det ekonomiska värdet och inte vårt andliga värde, säger Félix Díaz.
Men Feliz Diaz teorier går varken att bekräfta eller att dementera. Staten har inte uttryckt varför de inte vill ha dialog med gruppen utanför presidentpalatset. Däremot är konflikter mellan olika intressen ett återkommande tema i tvister mellan urfolk och stater globalt. Exempelvis har det sedan 2013 pågått en konflikt mellan samerna och den svenska staten kring Gállokgruvan, som kallas Kallakgruvan på svenska. I det fallet har staten gett tillstånd för företag att bryta järnmalm på mark som historiskt sett har tillhört samerna.
Människorättsorganisationen International Work Group for Indigenour Affairs (IWGIA) menar att en gemensam nämnare för flera markkonflikter är att urfolkens rättigheter inte implementeras när man utfärdar företagstillstånd – något som Félix Díaz instämmer i.
– Argentina är ett land som ligger i framkant när det kommer till utbildning och lagar som ska skydda urfolkens rättigheter. Men de implementeras inte i praktiken, säger han.
På frågan om hur länge till Qom-representanterna planerar att fortsätta tälta utanför presidentpalatset skrattar Félix Díaz till.
– Jag önskar att jag hade svaret på det, men det vet jag inte. Vi vill att regeringen lyssnar och uppfyller sin skyldighet att garantera urfolkens rättigheter, säger han.
Agenda 2030 och urfolkens situation i Latinamerika
- Ungefär 2,5 av 100 argentinska medborgare identifierar sig med något urfolk. Qom, eller Toba som de tidigare har kallats, är det näst största urfolket i Argentina.
- I Latinamerika och Karibien finns det totalt 826 olika urfolk som utgör 8 procent av kontinentens befolkning, jämfört med den globala siffran på 6,2 procent. Gemensamt för urfolken är att de har levt på platser som sedan har blivit koloniserade och som en konsekvens av detta har de ofta blivit berövade sin mark. Urfolken utövar ofta andra språk, kulturer och politiska system än länderna de lever i och utsätts för olika typer av diskriminering. Exempelvis utgör urfolken 17 procent av de som lever i extrem fattigdom i Latinamerika, trots att de bara utgör 8 procent av befolkningen.
- Aktörer från urfolken spelade en viktig roll i framtagandet av de globala målen för Agenda 2030, enligt FN. Urfolken nämns flera gånger i de globala målen. Till exempel är det övergripande fokuset på att minska ojämlikheter viktig för urfolken – som nästan alltid missgynnas i samhällena de lever i. Mål två om att avskaffa hungern har också ett specifikt delmål, delmål 2.3, där det står att urfolkens inkomster för jordbruk ska stärkas genom att säkra lika tillgång till mark.
Källor: FAO, FN, Världsbanken, Globalamalen.se
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
