Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimat väljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
Längs med Donaus iskalla vatten tronar den majestätiska ungerska parlamentsbyggnaden. Med sin mäktiga kupol, sina vackra spiror och otaliga krusiduller skulle den kunna vara tagen ur en film.
Den politik som förts inne i just denna parlamentsbyggnad har under de senaste åren väckt stor uppståndelse i både Europa och på andra sidan Atlanten — inte minst i och med den utdragna svenska Nato-processen, det ungerska motståndet mot EU-stödet till Ukraina, och Ungerns allmänna närmande till Ryssland.
Regeringen i Budapest konfronteras nu med vad vissa anser vara en konsekvens av dess mångåriga kontroversiella politik — många unga ungrare lämnar landet för andra delar av Europa.
26-åriga Fanni från Győr, en stad i den nordvästra delen av landet, är en av många ungrare som flyttat utomlands. Innan hon flyttade studerade hon till lärare i Budapest, men för ett år sedan gick flyttlasset tillsammans med sambon mot grannlandet Österrikes huvudstad Wien.
— Utomlands fanns det många fler möjligheter än i ett så litet land som Ungern, säger Fanni, som vill vara anonym i texten.
Urholkningen av den ungerska demokratin
Landet har sedan murens fall 1989 och Sovjetblockets upplösning genomgått stora förändringar. Efter årtionden av förtryck var Ungern törstande efter demokrati och ekonomisk utveckling. Medlemskap i Nato och EU kom år 1999 respektive 2004. Två år efter finanskrisen 2008 vann Viktor Orbán och hans parti Fidesz valet med en jordskredsseger. Deras vallöften var att genomföra stora skattesänkningar och skapa fler jobb, men framförallt att stärka den ungerska nationella identiteten och landets internationella anseende.
Hela 2010-talet kom att domineras av Viktor Orbán, som styrde landet i en stram nationalkonservativ riktning. År 2022 kunde Ungern enligt EU inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati, på grund av de många antidemokratiska reformer den ungerska regeringen genomfört.
Bland annat har regeringen anklagats för att ha manipulerat valsystemet, försvagat oberoendet hos rättsväsendet och begränsat pressfriheten genom ökad statlig kontroll av fria medier. Korruptionen har varit utbredd och minoriteters ställning i samhället, exempelvis hbtqi-personer och asylsökandes rättigheter, har försvagats under Viktor Orbáns och Fidesz ledarskap.
— Regeringen i Budapest styr på olika sätt de flesta mediebolag, tidningar, nyhetskanaler och radiostationer. Men det som sägs där stämmer för det mesta inte, säger Fanni.
Fanni syftar på KESMA-stiftelsen som kontrolleras av personer trogna regeringspartiet. I dag har stiftelsen kontroll över cirka 500 olika mediebolag i Ungern. Flera stora fristående publikationer och radiostationer har stängts ner de senaste åren, och Fidesz har i dag de facto kontroll över 80 procent av landets media.
Men det är inte bara den inskränkta pressfriheten som oroar — den ekonomiska situationen i landet har också bekymrat många ungrare under de senaste åren. Ungern hade en av EU:s lägsta indikerade snittinkomster 2022, och året därpå led landet av en av de högsta inflationsnivåerna inom EU.
Majoriteten av de som flyttar är unga
Hela 57 procent av unga mellan 16 och 24 år i Ungern föreställer sig en framtid utomlands inom ett decennium, kontra endast 6 procent som definitivt vill stanna i Ungern, enligt en nyligen genomförd undersökning. Av de tillfrågade svarade 48 procent att de mår mycket eller relativt dåligt, och en majoritet svarade att de anser att skolan inte förberedde dem tillräckligt inför framtida jobb. 68 procent anser att landets situation är under all kritik, och en tredjedel tror att läget bara kommer att försämras.
– Det finns flera saker som skulle behöva förbättras i Ungern, men jag vet ärligt talat inte om de kommer att göra det inom en snar framtid, säger Fanni.
Uppskattningsvis bor mellan en halv miljon och 700 000 ungrare utomlands. Det är ungefär sju procent av landets befolkning. Majoriteten av dessa har lämnat landet under det senaste årtiondet. Cirka 124 000 av dem arbetar i Österrike och 215 000 i Tyskland. Fanni förklarar att många väljer att flytta just dit då länderna ligger geografiskt nära Ungern. Många lär sig också det tyska språket i skolan.
– Jag upplever att människorna i Wien är mycket trevligare och mer avslappnade än i Ungern. Hemma känns alla så stressade och självupptagna.
De flesta som väljer att lämna Ungern är just unga människor — 80 procent av de som emigrerar är under 40 år gamla. En tredjedel av de som lämnar har en universitetsexamen, till skillnad från de 18 procent av den totala befolkningen som har det. Ungern upplever alltså en slags “Brain Drain” — att högutbildade och högkvalificerade emigrerar i stor utsträckning för att hitta bättre arbetsförhållanden i något annat land.
– Jag tror att en av de största anledningarna till att folk flyttar är att de motsätter sig den politiska utvecklingen i landet, säger Fanni.
Hon berättar att hon känner många unga som flyttat utomlands. Förutom de som ogillar den politiska utvecklingen vill vissa helt enkelt se något nytt och lära känna en ny kultur. Andra upplever det ungerska arbetsklimatet som hämmande och menar att samarbete värderas betydligt lägre än att själv kunna klättra på karriärstegen.
– Med vår dramatiska historia i åtanke kan jag inte förstå hur det blivit så, då vi lärt oss att man måste hålla ihop för att ta sig igenom svårigheter.
Regeringsprojekt ska locka hem ungrare från utlandet
Den ungerska regeringen är högst medveten om att ett stort antal medborgare väljer att flytta, och har därför lanserat ett dyrt projekt för att försöka locka hem ungrare från utlandet med hjälp av bland annat snygga hemsidor och riktade Youtube-reklamer. Kritiken mot projektet har dock varit stor, och många unga som bor utomlands konstaterar att det inte har uppnått önskad effekt.
Fanni har inte hört talas om projektet, men säger själv att hon kan tänka sig att flytta tillbaka till Ungern.
– Jag skulle inte säga att jag bara kan bli lycklig utomlands, för det stämmer helt enkelt inte. Visst finns det fler arbetsmöjligheter utanför Ungern, men egentligen är det svårt att etablera sig överallt, säger hon.
Kan det polska regeringsskiftet inspirera till förändring?
Ett land som upplevt en liknande politisk och samhällelig utveckling som Ungern de senaste åren är Polen. Efter åtta år vid makten förlorade det nationalistiska partiet Lag och rättvisa det polska valet 2023. Partiet har likt Fidesz infört en rad reformer som har försvagat landets rättssäkerhet och demokrati.
De två ländernas konflikter med Bryssel om deras demokratiska inskränkningar, med frusna EU-bidrag som följd, har gjort dem till oväntade allierade i kampen mot ett EU som de anser hotar kristna värderingar. Deras inom EU kontroversiella motstånd mot stöd till Ukraina, och inte minst Viktor Orbáns närmande till Ryssland, har ytterligare skapat oro i Bryssel och USA.
Men utan en stark allierad i Warszawa står plötsligt Viktor Orbán och Fidesz betydligt mer ensamma på den europeiska spelplanen. Kan det polska maktskiftet inspirera Ungern att genomföra en liknande förändring?
Fanni menar att regeringsskiftet i Polen inte alls uppmärksammades så mycket i den regimtrogna ungerska pressen, vilket hon inte är förvånad över.
– Jag tror att många lite äldre människor inte tänker på vad som händer utanför Ungern. De är inte ens intresserade vad som händer utanför deras egen by eller stad. De som röstar på Orbán bryr sig inte om något annat än vad som är bra för dem själva.
Hon berättar att många yngre människor inte längre tittar på tv-nyheterna, vilket den äldre generationen fortfarande gör. Detta menar hon leder till en spricka mellan generationerna – de äldre tror på nästan allt som sägs på tv och radio, medan de unga är av en annan uppfattning.
– Många känner nog som jag gör, att det kan vara svårt att veta vad man ska läsa och vad som egentligen stämmer. Därför läser vissa både de regimtrogna tidningarna och de fristående, för att veta vad båda sidorna säger.
Fanni funderar en stund på om hon tror att det polska maktskiftet kan inspirera till förändring i Ungern. Till slut svarar hon:
– Vi försöker alltid välja en annan regering, men vi kan inte. Det är omöjligt. Regeringen har byggt upp detta ogenomträngliga system som håller dem kvar vid makten. Det finns tyvärr ingen annan som är tillräckligt stor eller högljudd för att vinna mot den andra sidan.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se