Många ukrainare som har flytt från Rysslands invasionskrig och kommit till Rumänien har hamnat i en utsatt ekonomisk situation. Den rumänska regeringen har ändrat det ekonomiska stödpaketet till flyktingarna och landets största flyktingcenter, Romexpo, får allt färre donationer.
– Jag har sålt saker för att ha råd att leva, säger Tanya, som flydde från den ukrainska staden Odessa under våren 2022.
När ukrainska flyktingar kom till Rumänien efter Rysslands invasion i februari 2022 fick de tillgång till lägenheter med hjälp av den rumänska staten. Det var en del av ett ekonomiskt stödprogram som innebar att personer som huserade ukrainare på flykt fick ungefär 14 euro per dag som skulle täcka boende- och matkostnader för varje person de huserade.
Nu har programmet avslutats och ersatts med ett nytt stöd med andra regler och mindre pengar. Numera går pengarna direkt till de ukrainska flyktingarna, men stödet gör att många av dem får leva i ekonomisk ovisshet.
“Vem ska ta hand om mina barn?”
Det krävs att man blir anställd i landet och att ens barn skrivs in på rumänsk skola efter fyra månader för att man ska beviljas fortsatt ekonomiskt stöd.
Tanya är en av många ukrainare som flydde från staden Odessa och kom till Rumänien i mars 2022.
– Jag lyckades ordna ett jobb som översättare på ett flyktingcenter som tog hand om ukrainska barn, men anställning varade bara ett halvår, berättar Tanya.
Att hitta ett arbete som flykting i ett främmande land är inte enkelt, särskilt inte om du är ensamstående mamma med två små barn – som Tanya. Utan något arbete har det varit svårt att upprätthålla en stabil ekonomi. Sedan början av kriget har Tanya sparat undan pengar som hon och barnen lever på.
– Jag har även sålt saker jag inte längre behöver för att ha råd att leva. Jag försöker hitta ett arbete, men vem ska ta hand om mina barn medan jag arbetar? säger hon.
Om Tanya lyckas hitta ett arbete kan ingen följa hennes sju år gamla son till den rumänska grundskolan som han har börjat i.
– Vi bor inte nära skolan och jag kan inte låta honom gå dit ensam i en främmande stad där han inte kan språket, förklarar Tanya.
“Det kom 2 000 personer per dag”
När ukrainska flyktingar började komma till Rumänien under våren 2022 öppnades flera flyktingcenter runtom i landet. I huvudstaden Bukarest förvandlades utställningscentret Romexpo till landets största anläggning för humanitärt stöd. Ofta stod tusentals ukrainska flyktingar i kö utanför Romexpo för att få hjälp. Det minns ukrainska Olesia Melnychuk, som arbetar för Frälsningsarmén – en av flera organisationer på plats i Romexpo.
– Det kom 2 000 personer per dag, berättar Olesia Melnychuk.
I dag bor cirka 50-60 000 ukrainare i Bukarest. Besökarantalet på Romexpo har visserligen minskat, men en del flyktingar besöker fortfarande centret – som försöker erbjuda samma typ av stöd. Människor kan få kläder, mat, mediciner, hygienprodukter och till och med förnödenheter till sina husdjur.
Romexpo förlitar sig på donationer, men allmänhetens intresse för att donera har minskat sedan kriget bröt ut i Ukraina.
Varför tror du att donationerna har minskat?
– Eftersom kriget har pågått ett tag och många ukrainare återvänder till sitt land, så tror kanske enskilda givare att flyktingar inte behöver mer donationer, förklarar Olesia Melnychuk.
Samtidigt börjar donationslagret att sina. Ett stort antal besökare på centret i vintras och ett sinande flöde av bland annat potatis och färsk frukt har satt press på donationslagret. Dessutom har flera av hjälporganisationerna på Romexpo avvecklat sina humanitära stödprogram för att i stället fokusera på integrationsprogram.
– Fram till februari i år kunde flyktingar hämta förnödenheter var tionde dag, men nu har det minskat till en gång var 30:e dag, säger Olesia Melnychuk.
Ukrainare har fått lämna sina boenden
Det nya ekonomiska stödpaketet påverkar även de ukrainska flyktingarnas boendesituation. Rapporter visar att hyresvärdar har evakuerat boenden på grund av de minskade stödpengarna i programmet. Detta märks bland annat på flyktingcenter i Bukarest.
Anca Margineanu är projektkoordinator på ett av flyktingcentrena i centrala Bukarest. Hon säger att många familjer som tidigare bodde på centret men som lyckades skaffa eget boende har börjat komma tillbaka på grund av de nya reglerna.
– Vi har nu full kapacitet här, förklarar hon.
Den ekonomiska situationen för ukrainska flyktingar har fått flera familjer att tänka om. I värsta fall åker de tillbaka till Ukraina – trots risken för fara. I maj 2023 beräknades 4,8 miljoner ukrainare ha återvänt till sitt hemland efter att ha flytt från Rysslands invasionskrig, enligt FN:s migrationsorganisation IOM.
– Ibland packar de sina tillhörigheter och bara går utan att vår personal vet något, berättar Anca Margineanu.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
