Storbritannien är organisatör för den internationella klimatkonferensen COP26 som infaller i början av november, och de menar att länder tillsammans med civilsamhället måste agera enade i arbetet mot den globala uppvärmningen. COP26 ska vara en arena för klimatfrämjande arbete, men FN-konferensens möjligheter till att bli lyckad har ifrågasatts av omvärlden redan innan den ens har startat.
I början av november ska världens beslutsfattare mötas på FN-konferensen COP26 med syfte att belysa och ta kontroll över de klimatförändringar som redan har orsakats och kommer till att orsakas av människans koldioxidutsläpp. Målet är att skynda på arbetet mot de riktlinjer Parisavtalet satt upp – vilket innebär att säkra ett globalt nollutsläpp till år 2050 och hålla temperaturökningen under två grader detta århundrade.
Konferensen är ett av flera klimatmöten som FN i nästan tre decennier har bjudit in världens länder till för att diskutera klimatfrågan. COP26 är det 26:årliga toppmötet och det kommer hållas i Glasgow – eftersom Storbritannien är värdland för konferensen.
– Coronapandemin har lett till förödelse för miljoner människor runt om i världen och rubbat stora delar av den globala ekonomin. Regeringar, inklusive vår egen, har gjort sitt yttersta för att rädda människors liv och försörjning. Men klimatförändringarna har fortsatt, och hotar i slutändan livet på jorden, skriver den valda presidenten för COP26 och tillika brittiska parlamentsledamoten, Alok Sharma, på hemsidan för COP26.
COVID-19 försvårar länders deltagande i konferensen
Kritik har riktats mot arrangemanget av COP26 till följd av att världens fattigaste länder – många som tidigare varit rödlistade av Storbritannien – oroar sig för huruvida de kommer att ha möjligheten till att delta i klimatkonferensen på grund av coronapandemin. Kritiken har främst kommit från en grupp bestående av 46 nationer som av FN beskrivs som världens minst utvecklade länder, Least Developed Countries (LDC), men även av 1500 miljöorganisationer som vill se att konferensen senareläggs till följd av åtgärder länder tagit mot Covid-19.
De faktorer som främst argumenterades för att försvåra resan till COP26 var Storbritanniens inreseresriktioner och röda lista till följd av COVID-19, men även det faktum att många flyg från öar i stilla havet har slutat gå samtidigt som flera transitländer infört stränga pandemirestriktioner för icke-medborgare.
– Det är våra länders invånare som drabbas hårdast av allt mer omfattande klimatkriser. De måste vara väl representerade i samtal om klimatet, säger Ordförande för LDC, Bhutan´s Sonam Phuntsho Wangdi, till BBC. Vidare menar han att COP26 inte kan riskera att bli en konferens där orättvisa och inte tillräckligt ambitiösa beslut fattas.
Men i början av oktober skrotade Storbritannien stora delar av det tidigare hårt reglerade inresesystemet som såg olika ut för olika medborgare beroende på hur hemlandet drabbas av Covid-19. Den 11 oktober togs 47 länder bort från Storbritanniens röda lista vilket innebar stora lättnader, både ekonomiskt och tidsmässigt, för konferensdeltagarna. Samtidigt kvarstår många svårigheter för olika medborgare att ta sig till klimatkonferensen i Glasgow, men Storbritannien menar att det inte är aktuellt att skjuta upp COP26 på grund av hur viktig konferensen är i kampen mot klimatförändringarna.
Samtidigt finns det en oro för att världsledare självmant kommer besluta att inte delta i COP26. Australiens premiärminister Scott Morrison uttryckte i media i slutet av september att han är osäker på om han kommer åka till Glasgow och delta i COP26. Morrison menar att han är tveksam till att resa utomlands, dels på grund av en ovilja inför att behöva sätta sig själv i karantän, dels på grund av att han menar att han behöver vara i Australien när landet börjar öppna upp efter flera månader av nedstängningar.
Kritiker av Morrisons beslut pekar på vikten av att Australien deltar i COP26 eftersom landet är världens största kolexportör, och även en stor gasexportör, samtidigt som landet fortfarande motsätter sig att förbinda sig till ett nollutsläpp år 2050. Vidare argumenterar kritiker för att Australien saknar entusiasm för att aktivt arbeta mot den globala uppvärmningen. Storbritannien gick nästintill direkt efter Morrisons uttalande ut med att landet kommer till att bli mycket besviket om Morrison inte väljer att delta i COP26.
Coronapandemin kan ha resulterat i att ett stort fokus flyttats från arbetet mot klimatförändringarna och det finns nu dessutom en betydande risk att Covid-19 kommer till att spela en väsentlig roll i COP26s framgång, eller vad vissa spår kan komma till att bli ett misslyckande.
Världen återhämtar sig från coronapandemin men står fortfarande inför stora utmaningar när det kommer till global hållbarhet och att aktivt arbeta för att förhindra klimatförändringar. Samtidigt beskrivs COP26 av flera aktörer såsom organisatörer, länder och aktivister, att vara en viktig del i att öka tempot på det klimatfrämjande arbetet och pressen på makthavare. Därför är det viktigt att samtliga länder deltar i konferensen. Fattiga länder som ofta drabbas hårdast av klimatförändringarna måste ges chansen att få sina röster hörda och rika länder som bidrar till de största utsläppen måste pressas hårdare av omvärlden.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
