De globala målen och hållbar utveckling var populära ämnen i Almedalen. Många företag hade seminarier och utställningar på temat. Foto: Lovisa Novak/ FUF

Reportage

Jämställdhet kan få näringslivet att bidra till hållbar utveckling

Att fokusera på jämställdhet är ett effektivt sätt att bidra till global utveckling, men även för att skapa hållbara och framgångsrika företag. Under årets Almedalsvecka ägnades många seminarier åt den privata sektorns roll och ansvar för hållbar utveckling.

Solen skiner åter över Almedalen och gatorna fylls av besökare på väg mot olika frukostseminarier. Även i år är ”hållbarhet” ett av de mest använda orden i Almedalsprogrammet. Ett flertal av dessa programpunkter fokuserar på hållbara investeringar och jämställdhet som vägen för att uppnå Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

På ”Sverige i världen”-torget, biståndsmyndighetens oas i Almedalen, utgör Jakob Trollbäcks pedagogiska illustrationer av de globala målen en del av inredningen. Mot denna bakgrund inleder Staffan Hansén, VD på SPP Pension och Försäkring, ett seminarium om den privata sektorns roll i uppfyllandet av Agenda 2030. Han menar att de globala målen i första hand bidragit med ett ramverk och ett språk som hjälper företag att systematisera sitt hållbarhetsarbete. De ger dessutom bättre förutsättningar för förståelse mellan olika aktörer.

Begreppen ”förståelse” och ”samarbete” nämns nästan lika ofta som ”hållbart”. Så gott som varje panel på temat hållbarhet tycks vara överens om att partnerskap, både över nations- och sektorsgränser, är vår enda chans att uppnå hållbar global utveckling.

– Partnerskap är det nya ledarskapet, menar Sandra Runsten, hållbarhetsstrateg på kommunikationsbyrån The New Division. En fras som hörs från flera, av varandra oberoende, talare under årets Almedalsvecka.

Att inkludera privata aktörer – och framförallt privata investeringar – ses som nyckeln till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Men enligt Runsten har civilsamhället länge anpassat sig efter näringslivets logik. För att få till stånd fungerande partnerskap för global utveckling krävs att den privata sektorn lär sig lyssna in andra aktörer och slutar fokusera på avkastning.

Kvinnor skapar ringar på vattnet

På andra sidan Almedalsparken talar Anna Ryott i en panel på liknande tema. Hon utsågs av Veckans Affärer till näringslivets mäktigaste samhällsförändrare 2018. Idag är hon ordförande för Summa Equity, ett riskkapitalbolag som investerar i hållbara företag.

Hon menar att också avkastning är ett argument för jämställdhet. Jämställdateam med bred mångfald genererar högre avkastning även för bolagsstyrelser och fondförvaltare. Privata aktörer behöver alltså inte vara insatta i, eller ens intresserade av, de globala målen för att ha anledning att sträva efter jämställdhet och jämlikhet.Men trots både moraliska och strategiska argument för att inkludera kvinnor på ekonomins alla nivåer går det trögt för den ekonomiska jämställdheten, både i Sverige och globalt.

Vidare menar Ryott att svenskt bistånd måste styras ytterligare mot kvinnor och jämställdhet för att ge kraft åt ett trögrörligt system där männen kontrollerar större delen av kapitalet. De globala utvecklingsfinansiärerna, som till exempel Världsbanken, är inget undantag.

–  Man värderar inte den långsiktiga stabilitet det innebär att satsa på kvinnor, förtydligar Sophie Nachemson-Ekwall, forskare inom bolagsstyrning och social hållbarhet på Handelshögskolan i Stockholm.

Flickor och kvinnor uppfostras i de flesta samhällen idag till att hålla ihop och ta hand om sin omgivning. Detta beteende går igen även när kvinnor spenderar sina ekonomiska resurser. Studier visar att kvinnor investerar 90 procent av sin inkomst i sin familj och dess välmående. Investeringar i kvinnliga entreprenörer och företagare skapar på så vis ringar på vattnet.

Detta är ett tydligt exempel på hur de 17 globala målen och dess 169 delmål hänger ihop, på gott och ont. Uppfyllandet av vissa, enskilda delmål riskerar att ha negativ inverkan på uppfyllandet av andra. Målet om jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, har dock en bevisat positiv inverkan på flera andra mål. Det finns därför flera anledningar att ta hänsyn till jämställdhet och jämlikhet i alla delar av hållbarhetsarbetet.

Pengar är viktigaste källan till påverkan

Staffan Hansén på SPP Pension och Försäkring menar att pengar är vår mest värdefulla källa till påverkan.

– Pengar i sig är varken bra eller dåliga, pengar gör vad vi säger att de ska göra. Pengar ägs av folket, säger han.

Enligt den logiken skulle var och en kunna bidra till förändring genom att placera sina pengar i saker de tror på, likt en röst i ett demokratiskt val. Samtidigt är det ingen hemlighet att världens ekonomiska resurser är koncentrerade till en liten skara människor. Frågan är i vilken utsträckning de hett eftertraktade privata investeringarna kan sägas tillhöra den breda folkmassan. Att pengar inte har en egen vilja hjälper föga, så länge människorna som förfogar över dem inte lyssnar till logiska argument.

Aktörer i den privata sektorn efterfrågar ett modigt, radikalt ledarskap med kunskap och medvetenhet om hållbarhetsfrågor. Om de inte själva visar prov på dessa egenskaper inom en snar framtid, talar mycket för hårdare lagstiftning vad gäller alltifrån flygskatt till mänskliga rättigheter.

Det räcker inte att jobba med hållbarhet lite vid sidan av den ordinarie verksamheten. Den privata sektorn måste integrera jämställdhets- och hållbarhetsarbete i sin kärnverksamhet för att det ska leda till förändring. Att använda de globala målens retorik och bildspråk inom ramen för sin verksamhet bjuder in till granskning, menar Sandra Runsten på The New Division. Detta kan i sin tur leda till att höja ribban för hållbarhetsarbetet inom en hel bransch.

– Det är inom finanssektorn det stora skiftet kan ske. Det är där det måste ske, avslutar hon.

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt