Get bland plastavfall

Den internationella handeln med plastavfall har lett till att utvecklingsländer fått agera som “världens soptipp”. Foto: Melanie Olsson

Nyhet

Handeln med plastavfall kan stoppas av nytt FN-avtal

Länder som Japan och USA säljer stora mängder plastavfall till låg- och medelinkomstländer. I Kenya har det lett till att boskapsdjur får i sig plast, att avloppsledningar blockeras och att plastavfallet hamnar i floder och hav. Ett nytt FN-avtal – som klassar plast som farligt avfall – kan nu sätta stopp för export av plastavfall.

Plastavfall skickas ofta till låg- och medelinkomstländer för “återvinning” – trots att många av dessa länder inte har kapacitet eller teknik för att hantera denna typ av avfall, än mindre återvinna det. Några exempel på länder som fått problem med importerat plastavfall är Kenya, Laos, Etiopien och Kambodja. Där har plastavfallet blivit ohanterligt och skapat stora problem

I Kenya har plastavfall hamnat i naturen där boskapsdjur äter det. Avfallet hamnar också i floder och hav, eller blockerar avloppsledningar, vilket kan leda till översvämning och spridning av sjukdomar. I ett försök att minska plastavfallet eldas det upp, vilket leder till utsläpp av giftiga gaser och ångor som är skadliga för växter, djur och människor. 

Plastavfall har orsakat stopp i vatten- och avloppsledningar i Kenyas huvudstad Nairobi. Foto: Melanie Olsson

Plastavfall har hittills hanterats som en marknadsvara och höginkomstländer har kunnat sälja sitt plastavfall till aktörer i låg- och medelinkomstländer. Efter en förhandling inom FN har över 180 länder nu klassat plast som farligt avfall. Avtalet slöts den 10 maj 2019 och de nya reglerna träder i kraft först om ett halvår. 

Det är ännu oklart exakt vilka effekter avtalet kommer att få, men i och med att plastavfall nu klassas som farligt avfall kommer det innebära hårdare kontroller. Bland annat måste länder som vill sälja sitt plastavfall till ett annat land först få ett godkännande från importlandets regering. Detta leder till en högre grad av kontroll jämfört med tidigare. Förut kunde nämligen privata aktörer i låg- och medelinkomstländer acceptera stora leveranser av plastavfall utan regeringens vetskap. 

Kinas importstopp påverkar andra länder

I januari 2018 beslutade Kina att sluta köpa in plastavfall från andra länder. Fram till dess var landet världens i särklass största importör och tog emot runt hälften av världens plastavfall. Efter att Kina satte stopp har vissa höginkomstländer i stället börjat sälja sitt plastavfall till Malaysia och Vietnam där plastinflödet snabbt har fått förödande konsekvenser. 

Flera länder i Sydostasien, såsom Thailand, Malaysia och Indien, följer nu i Kinas fotspår och sätter stopp för import av plastavfall. Detta innebär problem för de länder som tidigare exporterat sitt plastavfall och saknar den infrastruktur som krävs för hanteringen av det. I länder som Japan och USA läggs plastavfall på soptippar eftersom deras nuvarande avfallssystem inte kan hantera mängden plastavfall. 

Produktionen av plastprodukter förväntas dubbleras de kommande 20 åren, framför allt till följd av ökad försäljning i låg- och medelinkomstländer. Även om importen av plastavfall minskat drastiskt kvarstår därför utmaningen för att ta sig an avfallet från de produkter som fortfarande säljs i länder som saknar infrastruktur för avfallshantering. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: