Debatt

Förbättra insynen i vapenexport och flyktingkostnader

En ny rapport från organisationen Open Government Partership visar att Sverige har gjort stora framsteg vad gäller insyn i biståndet. Samtidigt saknas tillräcklig insyn i vapenexport, flyktingkostnader och skattefinansierade biståndsprojekt som genomförs av näringslivet, skriver forskaren Alina Östling.

Open Government Partnership (OGP) är ett internationellt initiativ som främjar öppenhet, medborgarinflytande och en bättre samhällsstyrning med hjälp av ny teknologi. Antalet medlemmar i OGP har ökat från 8 till 69 länder på bara fem år. Medlemsländer måste göra konkreta åtaganden för ökad öppenhet inom den offentliga förvaltningen – åtaganden som sedan utvärderas av oberoende forskare vartannat år. Den nyutkomna OGP-utvärderingen visar att Sverige, som annars går i bräschen för insyn, ansvarsskyldighet, teknologi och innovation, har en begränsad ambitionsnivå när det gäller öppen förvaltning.

Sverige rankas vanligtvis högt på internationella index för medborgerliga friheter, e-förvaltning och öppna data. Sverige har även gjort betydande framsteg vad gäller insyn i biståndet, vilket framgår av både OGP-utvärderingen och den höga rankningen av Aid Transparency Index. Men graden av insyn varierar stort inom biståndet och övriga politikområden.

Gör vapenaffärer mer offentliga

Samtidigt som Sverige är en av världens främsta demokratier och biståndsgivare är det även världens tolfte största vapenexportör. 2014 sålde Sverige vapen till ett värde av 8 miljarder kronor till 54 länder, och då även till icke-demokratiska stater som bryter mot mänskliga rättigheter. Den begränsade öppenheten vad gäller vapenexport har på senare tid debatterats ingående i Sverige.

I juni 2015 släpptes en rapport från en partiöverskridande parlamentarisk utredning om vapenhandel. Rapporten rekommenderar att Sverige ska använda ett ”demokratikriterium”. Det skulle innebära att bedömningen av varje potentiellt köparland tar hänsyn till om landet har demokratiska institutioner på plats och hur väl dessa fungerar. En ny vapenexportlagstiftning förväntas bli klar senare i år och det återstår att se om rekommendationerna kommer att ha någon inverkan på exportpraxisen.

För att förbättra graden av insyn i vapenaffärer föreslår OGP-utvärderingen, i samstämmighet med flera svenska civilsamhälleorganisationer, att Sverige åtar sig att genomföra ett antal konkreta åtgärder. I synnerhet gäller det att offentliggöra information om hur ledamöter i Exportkontrollrådet (EKR) röstar och hur Inspektionen för strategiska produkter (ISP) gör sin bedömning i enskilda vapenaffärer, men även att ställa krav på myndigheter att göra riskanalyser i samband med vapenexport.

Låt oss följa flyktingkostnader från beslut till uppföljning

Sverige har gjort stora framsteg vad gäller insyn i biståndet, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Särskilt krävs det större öppenhet kring avräkningar för flyktingkostnader i biståndsbudgeten och kring biståndsprojekt som involverar företag. På senare tid har fler och fler skattefinansierade biståndsprojekt genomförts av näringslivet. Samtidigt är det oklart huruvida dessa insatser bidrar till en hållbar utveckling för människor som lever i fattigdom, vilket är det övergripande målet för svensk biståndspolitik. OGP-utvärderingen samstämmer därför med det civila samhället och en studie från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som yrkar på fler oberoende och systematiska uppföljningar av den här typen av bistånd.

Sverige bör även åta sig att förbättra insynen i flyktingkostnader; i synnerhet med tanke på den extraordinära tillströmningen av flyktingar under det gångna året. För närvarande utgör vissa flyktingkostnader en del av biståndsbudgeten och går endast att spåra på en allmän nivå.

Sverige bör göra det möjligt för allmänheten att följa flyktingkostnader från beslut och genomförande till uppföljning på Openaid.se, som är en informationstjänst om Sveriges bistånd byggd på öppna myndighetsdata. Enligt aktörer i det civila samhället bör Sverige även åta sig att administrera flyktingkostnader separat från biståndsbudgeten. I november 2015 kom regeringen överens om att öka den del av biståndsbudgeten som kan användas för flyktingmottagning från 20 till 30 procent, vilket kan betyda att upp till 13 miljarder kronor mindre per år går till faktiskt bistånd.

Alina Östling

Den fullständiga utvärderingsrapporten från OPG kan laddas ner här: http://www.opengovpartnership.org/country/sweden/irm. Läsare är välkomna att kommentera rapporten på samma sida.

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt